En annorlunda lärarvardag på IB
Rudbecksgymnasiet är en av 35 skolor i Sverige där IB-programmet ges (International Baccalaureate). Ett program och en examen som skiljer sig mycket från det svenska systemet med bland annat slutprov, längre kurser, undervisning på engelska och ett annat kursinnehåll.
Läraren Marie Lewicki pratar om känslor och uttryck. Eleverna får både visa sina "sad faces" och "happy faces" under lektionen som vi får ta del av. Eleverna kommer fram till att ögonbrynen spelar otroligt mycket roll för hur känslorna förmedlas i ett ansiktsuttryck. Eller som Marie uttrycker det: "Vill ni ha ett riktigt bra pokerface, så raka bort ögonbrynen".
Lektionen är en del i kursen som heter Theory of Knowledge (TOK). Här får eleverna träna i att tänka kritiskt och på lektionerna diskuteras och resoneras det kring olika ämnesområden utifrån etiska, filosofiska och psykologiska perspektiv. TOK är ett av tre ämnen som utgör den unika kärnan inom IB. Alla har de ett tydligt holistiskt perspektiv.
– Inom TOK handlar det om att förstå olika förhållningssätt, reflektera kring vad som är sant och inte sant, vad som är kunskap och inte kunskap. I kursen hittar vi verktyg så eleverna klarar av att navigera i dessa frågor, berättar Marie Lewicki.
Kreativa och fysiska aktiviteter i CAS
I ett annat obligatoriskt ämne: Creativity, Acitivity and Service (CAS), får eleverna prova på både kreativa och fysiska aktiviteter, samt identifiera behov i samhället eller världen där det kan göras en insats. Malena Carlsvärd är lärare i CAS:
– Ämnet handlar mycket om eget arbete som läggs upp efter intresse. Ämnet ska vara en motvikt till de mer traditionella studierna. Centralt i processen blir reflektionen från eleverna kring de aktiviteter de genomfört.
Det kan handla om att baka, fota, virka, idrotta eller att hitta ett behov i samhället där eleven kan hjälpa till, som till exempelvis volontärarbete. Inget betyg sätts i kursen utan eleven klarar den eller inte.
Just betyg och bedömning är annars en sak som sticker ut med IB. Slutexamen är en central del i elevens betygsättning och görs i slutet av årskurs 3. Proven rättas via externa examinatorer och lärarens uppgift blir att handleda och lära, inte bedöma.
– Jag upplever att detta system har många fördelar. Vi och eleverna jobbar tillsammans mot samma mål. Det blir också mer rättsäkert då samma prov görs i hela världen och anonymiseras. Jag upplever det som mer rättvist helt enkelt, säger Marie Lewicki.
– Det skapas andra relationer med eleverna när vi som lärare inte sätter betygen. De vågar ifrågasätta, kritisera men även öppna upp sig på ett helt annat sätt än om de vet att de hela tiden blir bedömda av mig. Vi blir ett team som strävar mot samma mål, menar Malena Carlsvärd.
Slutprov i slutet av årskurs 3
Slutproven sker i slutet av årskurs 3. Eleven får en examen (IB diplom) och för pedagogerna blir det kvitto på om undervisningen fram till slutproven har varit framgångsrik. Eleverna förbereds inför slutproven genom till exempel Internal assessments (skriftliga och muntliga redovisningar och uppgifter) under kursens gång. Så kallade Mock exams (övningsprov) genomförs också. Lärarna skickar dessutom in Predicted grades (förutspådda betyg) inför slutproven.
– Man tar hänsyn till Predicted Grades vid betygsättningen, men bara i begränsad utsträckning. Tyngst väger det fördjupningsarbete som eleverna gör i sina respektive ämnen, tillsammans med final exams, eftersom dessa erbjuder uppvisad kunskap. Predicted Grades ska spegla elevernas förmågor vid kursens slut, och normalt sett överensstämmer Predicted Grades med Final Grades, förklarar Anne-Sophie Skalin, IB-koordinator på Rudbecksgymnansiet.
Anne-Sophie lyfter kreativiteten och utmaningarna i utbildningen och hur dessa bidrar till en stor personlig utveckling hos eleverna.
– De växer verkligen som människor. Kurserna är längre (ämnesbetyg istället för kursbetyg) och då finns det tid att bredda och gå på djupet. Mycket fokus ligger på att eleverna ska utveckla ett tänkande, bli personer som vågar ta risker men också att reflektera och vara öppensinnade.
Varje ämne på IB har en detaljerad kursplan där det inte finns stort tolkningsutrymme i vad som ska undervisas om. Kursinnehåll och prov är detsamma i hela världen. Tydligheten och likvärdigheten i detta system uppskattas av de lärare vi träffar på skolan.
Förbereder väl för fortsatta studier
Just nu läser cirka 70 elever IB på Rudbecksgymnasiet. Många har siktet inställda på fortsatta studier i Sverige eller utomlands, något som IB-programmet förbereder eleverna väl för. Studentexamen är en internationellt erkänd utbildning och ger inträde till välkända universitet i världen och i Sverige. En omräkningsskala för IB-betyg finns så att eleverna kan söka till svenska högskolor och universitet.
Skolan rektor Marcus Boljang tycker utbildningen förbereder eleverna väl för kommande studier. Han lyfter också näringslivet som en viktig aktör runt IB-programmet. Många företag har engelsktalande personal och många familjer flyttar också till stan för att arbeta.
– Stora aktörer inom näringslivet i regionen har en utmaning att hitta kompetent personal, utbildningen är fantastisk och bidrar med rätt kunskaper för många företag. Vi vill utveckla detta samarbete ännu mera i framtiden, avslutar Marcus.
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Fakta IB
- IB (International baccalaureate) är en internationellt erkänd studentexamen som erbjuds på drygt 3000 skolor i 147 länder.
- Det är en universitetsförberedande utbildning där alla ämnen läses på engelska. Kursinnehåll och prov är gemensamma för alla skolor i världens IB-skolor.
- IB utbildningen är tvåårig och första året på gymnasiet är ett förberedande år.
- Innehållet och proven på IB ser likadant ut i hela världen.
- Eleverna väljer sex kurser ur läroplanen, varav ett alltid är modersmålet eller sitt bästa akademiska språk. Utöver det läses tre obligatoriska kurser Theory of Knowledge (TOK), Creativity, Acitivity and Service (CAS) och The Extended Essay.
- År 3 har IB slutexamen för de ämnen som eleven valt som examensämnen.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.