Vem tjänar på 40+5?

Klockor

På några skolor i Örebro har lärarna slutit nytt avtal om förändrad arbetstid. Den vanligaste förändringen är att lärarna omvandlat fem timmar av sin förtroendetid till reglerad arbetstid på skolan, det vill säga 40+5. På Gumaeliusskolan har lärarna arbetat under detta avtal i snart två år och Anders Eriksson ger här sin syn på frågan: Vem tjänar på 40+5?

Tankarna på att skriva ett lokalt avtal om arbetstiden växte fram hos personalen på Gumaeliusskolan under våren 2012. Det fanns både förhoppningar och farhågor inför en eventuell förändringen av arbetstiden. Anders Eriksson, lärare i matematik och NO, berättar att en del lärare på skolan redan innan tillbringade 40 timmar på skolan och att förändringen för de lärarna inte skulle bli så stor. Samtidigt fanns det en viss osäkerhet och misstankar om hållhakar. Skulle den extra tiden ätas upp av fler lektioner eller skulle det faktiskt ge mer tid till ett utökat samarbete?

För lärarna på Gumeliusskolan var det viktigt att alla var med i processen och de genomförde en omröstning som, om den gav en tydlig majoritet, fick ligga till grund för beslutet. Omröstningen gav en sådan majoritet. Av 54 röster var 47 positiva till förslaget och på hösten 2012 hade lärarna ett nytt arbetstidsavtal.

Skolan har organiserat tiden så att lärarna har en arbetsplatsförlagt tid på 39 timmar och en timme kan användas till utvecklingssamtal och föräldramöten med mera. En timme delades upp för att kunna förlängda konferenstiden i arbetslaget men ibland även i ämnesgruppen. Resten av tiden, tre timmar, fick lärarna själva lägga ut på sina scheman med kravet att de skulle läggas ut så att samarbetet mellan olika lärare kunde stärkas.

En effekt med det nya avtalet säger Anders är att arbetsplatsen redan klockan åtta är fullt bemannad och att det förenklar en hel del. Många små pusselbitar ska komma på plats innan eleverna kommer. Lärarna hinner nu stämma av, lösa eventuella vikariesituationer och dela viktig information med varandra i god tid innan första lektionen startar.

Anders Eriksson

Anders har lagt ut en del av sin "extra" tid ihop med två andra lärare i matematik. Det faktum att deras ramtid utökas har gjort det möjligt att hitta tider när alla tre är undervisningsfria. De planerar och samtalar om hur undervisningen bäst kan genomföras. De delar med sig av sina erfarenheter, reflektioner och lärdomar vilket Anders är övertygad om resulterar i en bättre undervisning.

En annan aspekt på samarbetet är att elevernas kunskaper nu bedöms mer likvärdigt. Bedömningsfrågor är ofta ett samtalsämne och de tre lärarna bedömer ofta tillsammans elevernas kunskaper efter ett prov eller inlämningsuppgift. Det ger en trygghet för lärarna och en mer likvärdig bedömning för eleverna.

Att fem timmar av förtroendetiden, i och med det nya avtalet, försvunnit har inte påverkat Anders så mycket. En del av för- och efterarbetet gör han ju nu tillsammans med sina kollegor. Han tänker att det säkert kan se olika ut i olika ämnen och perioder. En lärare i svenska som fått 30 uppsatser att rätta kanske inte tycker att fem timmar räcker. Men Anders tror att fördelarna med avtalet ändå överväger sett över tid.

Anders tycker sig se att stressen hos lärarna blivit mindre och tror att rätt hanterat så tjänar både elever, lärare och rektor på att sluta ett liknande avtal. Om de skulle hålla en ny omröstning på skolan är Anders övertygad om att resultatet skulle visa en ännu större majoritet för att fortsätta med avtalet.

Om du funderar på att skriva ett lokalt avtal om arbetstiden tänker Anders att det är viktig att tänka efter principen "alla eller ingen" och att det finns ett genuint intresse för samarbete. Vidare är det viktigt att det finns en tanke och syfte med den extra tiden och att den inte ges helt kravlöst av rektor. Få ut tiden på schemat så är det tydligt för alla att man inte är "ledig".  Med tydligt syfte och schemalagd tid minskar risken att tiden används till att öka undervisningstiden.

/Redaktionen Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: