Programmering – nu som TekAway

Sammantaget är det ett tjugotal pedagoger som denna snöiga torsdag i februari har samlats för att lära sig mer om datalogiskt tänkande och programmering som processarbete. Formatet för utbildningen är TekAway eller “teknikpedagogisk hämtmat", där tanken är att kursdeltagarna med bara tre timmars utbildning ska få med sig såväl material som metoder som direkt går att omsätta i praktisk verksamhet ute i klassrummen. Inga konstigheter – snabbt och enkelt. Därav referensen till snabbmatsvärlden!

Ett av sju teman

Fortbildningskursen i programmering för pedagoger i åk 1-3 är ett av sammanlagt sju teman som idag finns tillgängliga som TekAway. Innehållet har tagits fram för att täcka in hela det centrala innehållet för åk 1-6 och prövats ut på fyra pilotskolor i Örebro.

Utbildningen för dagen leds av Lotta Korslid och Lotta Hallman, teknikpedagoger på Komtek. De förklarar att ett genomgående fokus för samtliga TekAways ligger på uppgiftsformuleringen – tonvikten ska ligga på processen snarare än resultatet. Att exempelvis förstå varför en lampa lyser är viktigare än att faktiskt få den att lysa. Om eleverna får syn på detta är mycket vunnet, menar de. Det främjar helt enkelt nyfikenheten att hitta olika lösningar för det man vill åstadkomma istället för att låsa sig vid uppfattningen att det kanske bara finns ett rätt sätt.

Det datalogiska tänkandet är utgångspunkten

Utbildningen kretsar kring det datalogiska tänkandet, ett centralt begrepp inom programmering som enkelt uttryckt handlar om att tänka logiskt som en dator. Den första halvan av eftermiddagen ägnas åt analog programmering medan den andra fokuserar på pil- och blockprogrammering.

Genomgångar i helgrupp varvas med flera praktiska övningar. Till de praktiska inslagen hör bland annat att kursdeltagarna får leka robotar, en övning som går ut på att en person ska styra andra två – robotarna – med hjälp av några grundläggande kommandon: klapp på huvudet för start/stopp och klapp på vänster- respektive höger axel för att svänga ett kvarts varv. Målet är att robotarna ska hamna mot varandra, ståendes näsa mot näsa. Inte helt enkelt, alla gånger. Men roligt! Och ett lekfullt exempel på hur ett oprogrammerat förfarande kan se ut.

Nästa steg är att deltagarna med hjälp av pilar och andra symboler får prova på att skapa sina egna algortimer, steg-för-steg-beskrivningar av hur man löser ett problem eller utför en given uppgift. Här betonas vikten av samarbete. En förutsättning för att algoritmen ska fungera är nämligen att man först kommer överens om vad de olika symbolerna ska betyda. Många vägar kan vara rätt. Det gäller att tillsammans jobba sig fram till ett sätt som fungerar.

– Vissa elever älskar att göra det här supernoga och verkligen försöka klura ut vad en robot skulle behöva för instruktioner för att kunna utföra en uppgift, berättar Lotta Korslid, som själv har testkört programmering i åk 2, 5 och 6 på Rostaskolan – en av piloskolorna – innan hon började jobba som teknikpedagog på Komtek.

Koppla till fler ämnen

Det är främst inom ämnena matematik och teknik som programmering idag är tydliga inslag. Men eftersom tiden som står till förfogande inom ramarna för dessa ämnen är starkt begränsad, är ett tips på vägen att man försöker plocka in det datalogiska tänkande i så många ämnen som möjligt. På så sätt kan man hjälpa eleverna in i det datalogiska tänkandet snabbare, menar Lotta Hallman och Lotta Korslid.

– Tänk så här: Vad kan jag koppla det här datalogiska tänkandet till i min pedagogiska vardag? För det är inte bara i programmering vi har nytta av det här utan vi har verkligen nytta av det i allt vi gör, säger Lotta Hallman.

– Varje gång man skriver en instruktion, exempelvis om hur man skriver en faktatext eller om hur man ställer upp ett mattetal, alla såna saker är ju i grunden datalogiskt tänkande, fortsätter Lotta Korslid.

Blockprogrammering med ScratchJr

Andra halvan av eftermiddagen ägnas i huvudsak åt blockprogrammering och här får vi en genomgång av hur app:en ScratchJr fungerar. Med hjälp av vad som liknar pusselbitar ger man programmet instruktioner om vad som ska hända på skärmen. Alltsomallt får kursdeltagarna göra tre uppdrag i denna app, två mindre och ett lite större. (Det första uppdraget bär den rafflande titeln "Katt går i fyrkant" och ger en fingervisning om vilket som är uppdragets mål.) Parallellt med att Lotta Korslid demonstrerar får deltagarna samtidigt möjlighet att prova själva på sina egna iPads.

Material att bygga vidare med

Tack vare finansieringsmedel från Örebro kommuns satsning "Topp 25 2025" får varje skola som deltar i detta TekAway-tema med sig ett exemplar av Linda Liukas bok Hej Ruby. Varje kursdeltagare får också ett eget exemplar av lärarhandledningen till boken. Utöver detta ges deltagarna flera tips på användbart arbetsmaterial och litteratur om programmering, både i fysisk och digital form.

Populärt projekt som når många

Sammanlagt är det nio TekAway-träffar inplanerade under våren. Till dessa är 165 lärare anmälda. Om var och en av dessa sedan möter 25 elever ute i klassrummen, innebär det att 4125 elever redan denna termin får nytta av TekAway-innehållet. Det får sägas vara en ganska hög utväxling, inte minst sett till hur pass liten fortbildningsinsatsen är sett i tid. Ytterligare en positiv effekt med projektet är att det torde bidra till att stärka likvärdigheten i undervisningen:

– Teknikundervisningen har hittills sett väldigt olika ut. Detta är ett sätt att se till att det ser någorlunda likvärdigt ut ute på skolorna, säger Lotta Hallman.

Kö till hösten

I dagsläget är det 32 skolor som tar del av TekAway och tyvärr finns det inte plats för fler nu under våren. Den som är intresserad av TekAway längre fram är dock välkommen att kontakta Komtek.

– Vi har en kö inför hösten, så det är bara att höra av sig och anmäla sitt intresse, hälsar Lotta Korslid och Lotta Hallman avslutningsvis.

Teknikpedagogerna Lotta Korslid och Lotta Hallman svarar på tre snabba frågor om programmering:

Vad vill pedagogerna framför allt ha hjälp med när det handlar om programmering?

– Att bena upp vad innehållet i läroplanen står för och vad det kan innebära i praktiken.

Vilken är, som ni ser det, den vanligaste missuppfattningen om programmering?

– Att det är mycket mer komplicerat än vad det är (och då tänker vi programmering åk 1-6).

Utöver TekAway, har ni några allmänna tips till den som står i startgroparna att komma igång med programmering och kanske känner sig lite osäker?

– Våga prova! Man behöver inte vara expert. Det finns många bra och konkreta tips och idéer som man kan hålla sig till i början. Bli inspirerad av andra. Börja i det som tilltalar dig, verkar spännande och nyttigt utifrån din pedagogiska vardag.  Det finns många givande vinster att tänka datalogiskt i alla ämnen.

Intervju med deltagare: Lisa Dudal

En vecka senare ringer vi upp en av deltagarna, Lisa Dudal, pedagog på Fyren EkAlmen. Vi är nyfikna att höra hur hon ser på utbildningstillfället och hur det har gått att omsätta Tekaway-utbildningen i praktiken.

Det har nu gått en vecka. Vilka delar av utbildningen har du hunnit omsätta tillsammans med eleverna?

– I åk 2 har vi haft en lektion i programmering och då arbetat i halvklass. Ena halvan har fått jobba med att skapa koder med hjälp av pilar ute på skolgården och den andra halvan har skapat muntliga och skriftliga beskrivningar med hjälp av Lego. Eleverna har sedan tränat på att följa klasskamraternas beskrivningar.

Hur gick det?

– Det gick bra! Det är kul att se hur eleverna snabbt får egna idéer efter att man har lagt en grund för dem. Först fick alla ett fåtal likadana legobitar och skulle sedan sitta rygg mot rygg och beskriva för varandra hur de skulle bygga. Nästa steg var att rita en skiss och sedan gå runt och prova varandras ritningar. Eleverna var väldigt kreativa och många ville hämta fler bitar och göra det lite mer avancerat.

Hur togs det emot av eleverna?

– De tycker att det här är jättekul! Man ser att det här är något som många anammar. Sedan har man ju olika lätt att förstå hur beskrivningarna ska omsättas, att exempelvis göra en skiss av det. Det gäller ju då att ha koll på begrepp som höger och vänster, exempelvis. Det är också bra träning i att felsöka tillsammans med kompisar, om man skulle hamna åt fel håll eller så.

Vad var det enskilt bästa du fick med dig från fortbildningstillfället?

– Vi jobbade ju ganska mycket med ScratchJr och den har jag inte jobbat med tidigare, så det var kul att få se lite mer på djupet hur den är uppbyggd. Jag tycker att de gjorde det väldigt pedagogiskt. Det var bra att man fick följa med och göra själv i sin iPad samtidigt. Då kommer man ihåg det lite lättare.

Finns det något som du såhär i efterhand saknar?

– Nej, inte utifrån den tid som vi hade. Jag tycker det var väldigt bra disponerat.

Har du några övriga tips för den som vill komma igång med programmering med sina elever?

– Ta en övning och börja. Det viktigaste är att komma igång. Det är lätt att man känner att man vill ha koll och kontroll själv först, men man behöver inte ha allt utstakat i förväg. Barnen hjälper en. Våga prova!

En röst om TekAway: Harriet Berg

Harriet Berg, 1-7-lärare på Almbro skola, har tagit del av TekAway ett par gånger tidigare.

Hur upplever du de tillfällen som du har tagit del av?

– De har varit jättebra, verkligen! Bara att få komma hit, få den här inputen och materialet och kunna gå ut och göra det direkt i skolan med sina klasser är ju fantastiskt! Det är väldigt förmånligt!

Så du har haft nytta av fortbildningen?

– Ja, det tycker jag. Vi är flera på Almbro som har gått samma utbildning nu och det känns bra. Annars kan det ju vara så, på en mindre skola, att man känner sig lite ensam om detta som NO-lärare.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro