Ny satsning på samverkan kring övergångar mellan skolformer

Hösten 2022 utsågs en arbetsgrupp kring övergångar bestående av tre rektorer i förskola, tre rektorer i grundskola, samordnare på Förskole- och grundskoleförvaltningen samt verksamhetschef. Gruppens första uppdrag var att ta fram en handlingsplan och överlämnandeblanketter. Underlag för arbetet var omvärldsspaning, hur andra kommuner arbetar, men också att se över de underlag som verksamheterna använt sig av tidigare.

– Det första resultatet av det är arbetet är föreläsningen och gruppdiskussionerna. Nu kommer gruppen att sammanställa vad som framkommit och arbeta vidare utifrån det, berättar Anna Stålhök, samordnare på Förskole- och grundskoleförvaltningen.

Pedagog Örebro tog del av diskussionerna i grupperna som hade utgångspunkt i frågorna: Vad fungerar bra med övergångarna? Vad saknas? Vad kan bli bättre?

Likvärdigheten i fokus

Alla är rörande överens om att alla barn har rätt till en bra övergång och att likvärdigheten måste stå i fokus. För att komma dit krävs en större helhetssyn på barnen där mer samverkan, rutiner, gemensam bas och dialog mellan verksamheterna finns på plats.

Johan Walter är rektor på Odenskolan:

– Vi börjar verkligen få tillbaka den röda tråden i det arbetet. Jag ser verkligen positivt på det här.

– Det fungerar överlag bra med övergångarna, tycker jag. Det som saknas är mer fokus på innehållet, vad vi jobbat med. Vi behöver samarbete mer och få en större insikt i varandras verksamheter, menar Christina Jarvis, rektor Sörbyområdets förskolor.

– Att mötas är jätteviktigt, att hitta långsiktiga rutiner kring övergångar med barnets perspektiv i centrum, säger Jenny Eriksson, rektor Almbyområdets förskolor.

En stor utmaning som togs upp är att både förskolor och skolor har olika kulturer och inriktning. Det är därför väldigt viktigt att säkra likvärdigheten via en gemensam bas – en slags miniminivå som ska gälla alla.

– Jag ser gärna gemensamma studiedagar och fler träffar framöver så vi får en ökad samsyn. Kanske kan vi ha gemensamma arbetsområden och hjälpa varandra ännu mer kunskapsmässigt så vi får en bra progression för undervisningen, säger Jenny Eriksson.

För att underlätta övergången har även en del skolor satsat på film, något som fick en extra skjuts under pandemin. Film är också ett sätt att skapa likvärdighet enligt rektorerna.

– Vi gör en film där barn i förskoleklass får svara på frågor från barn på förskolan. Barnen blir delaktiga och det underlättar övergången, säger Helena Larsson, biträdande rektor på Almbyskolan.

Barnets perspektiv det viktigaste

Forskaren Helena Ackesjö bidrog via länk med en föreläsning.

Barnets perspektiv är det viktigaste i övergången men glöms ändå ofta bort, visar hennes forskning. Får barnet komma till tals? Tar vi hänsyn till barnets frågor? En global tendens idag är att fokus hamnar på mätbara (kunskapsekonomiska) faktorer och då finns en risk att barnets perspektiv glöms bort.

Femåringarnas egna frågor om skolan, inför övergången till förskoleklassen, visar sig handla mycket om rutiner: om man får ha med sig gosedjur, om man får vila, hur man gör för att läsa, hur matsalen funkar, vad man gör på fritids och så vidare. Genom att få kunskap om platsen, om regler och normer, försöker barnet i förväg skapa sig en kulturell tillhörighet, menar Ackesjö.

Den emotionella delen av övergången där tillhörighet och identitetsskapande står i fokus är den svåraste. Vem kommer se mig? Vilken plats i gruppen kommer jag ha? Vilka relationer kommer jag ha?

– För att nå detta perspektiv måste vi pratat med barnet och ta hens frågor på allvar. Det här perspektivet är det svåraste men samtidigt det viktigaste. Vi måste ta barnens perspektiv i övergången, säger Helena Ackesjö.

Forskaren visade också några exempel på när övergångar blir problematiska:

• när den är inte är transparent ("Varför gör vi detta?")
• vid social diskontinuitet (när vi ständigt gör om barngrupper uppstår skapar risk för exkludering och utanförskap, då vissa barn aldrig kommer in i det nya)
• när innehåll reproduceras och progression saknas (får göra om samma sak, på samma sätt)
• när barn exkluderas i processen.

Kontinuitet och progression är nyckelord. Här lyfter Ackesjö vikten av att låta barnet återbesöka lärandet. Kunskap bygger på kunskap – vi kan inte jobba på samma sätt i förskolan som i skolan. Däremot går det bra att undervisa om samma saker. Här krävs medvetenhet och öppna dörrar mellan verksamheterna för att förstå varandra och vad barnet arbetet med, så att nästa verksamhet tar vid där föregående slutar.

– Det handlar om att sätta en GPS på varenda unge, så att vi vet vart den är och vart den ska, säger hon.

Helena Ackesjö lyfte också fritidshemmet som en viktig arena, som ofta glöms bort i övergången. Mottagandet i skolan förbereds ofta noga men många barn möter fritidshemmet först och här finns inte alltid samma beredskap och förberedelse. Detta kan leda till en otrygg övergång.

– Arbetet med övergångar är komplicerat process där olika vägar och val måste hanteras och barnen på bästa sätt förberedas för nästa steg. Man kan se det som ett öppet fönster, en process där barnet har tillträde till det nya och det gamla samtidigt. Detta möjliggör för barnet att successivt och på ett tryggt sätt gå från det gamla till det nya.

Pedagog Örebro kommer följa upp arbetet med övergångarna under hösten.

/Mikael Kindgren, Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro