Bokblogg: Lektionsdesign i praktiken - före, under och efter lektionen av Helena Wallberg

Boken är en fristående uppföljare till boken "Lektionsdesign - en handbok" från 2019. Här beskriver Helena Wallberg hur man gör som lärare konkret och praktiskt i klassrummet och kollegierummet för att skapa förutsättningar för alla elever. Boken är helt klart en läsvärd uppföljning som ger perspektiv, nya idéer och
lust att designa lektioner!

Kanske har du läst Helena Wallbergs första bok Lektionsdesign - en handbok (2019)?

Själva begreppet lektionsdesign förklarar hon som att vi lägger ett pussel;

..som ska läggas på plats för att ge förutsättningar för lärande och därmed trygghet, tillhörighet, delaktighet och för att utveckla kunnande så långt som möjligt” (s.15).

Wallberg poängterar vidare att lektionsdesign inte visar den perfekta lektionen utan är mer tänkt som ett smörgåsbord av medvetna aktiviteter och metoder. Uppföljaren, som jag har läst, ska kunna läsas som en fristående bok, menar Wallberg men också ge oss pedagoger ännu mera handfasta och konkreta verktyg att applicera i vår vardag. I uppföljaren får vi se ett tydligare fokus på gruppens styrkor och lärbehov och vi får även ta del av en hel del konkreta verktyg och metoder för just hela gruppen.

Lektionens åtta faser

Wallberg börjar just här, att uppmärksamma hur pedagoger möter de elever man har i ett klassrum & hur man kan tänka på individer och gruppen samtidigt. Att hitta elevers styrkor och drivkrafter för att stötta dem i lärandet anser Wallberg vara viktigt, att “kompetensspana” som hon benämner det. Hon betonar också bokens två syften som dels är att inspirera men även visa hur det kan se ut i praktiken. Vi får följa hennes uppdelning av lektionen i åtta olika faser:

  1. Sätt igång
  2. Skapa nyfikenhet och engagemang
  3. Klargör förväntningar
  4. Aktivera och träna
  5. Reflektera och bearbeta
  6. Ta reda på vad eleverna kan
  7. Avsluta lektionen
  8. Formativ bedömning av lektionen.

Vid genomgång av lektionens olika faser får vi just konkreta exempel hur man kan göra i praktiken, övningar, tips på hur du kan dokumentera samt hur man tänkte innan man läste boken och efter man läste boken. Begrepp som “differentierad undervisning” återkommer frekvent genom boken och är bärande i lektionsdesign. Kortfattat sammanfattar Wallberg det som:

En undervisning som vänder sig till gruppen utan att tappa bort individen. Differentierad undervisning tar hänsyn till och använder de olikheter som finns i en grupp och innebär att aktiviteter och uppgifter utformas så att alla får möjlighet att delta, öva och prestera” (s.17).

Detta menar jag, är också ofta utmaningen för oss pedagoger - hur vi kan
differentiera i våra klassrum utan att exkludera enskilda elever? Enligt författaren behöver vi fördjupa denna diskussion ytterligare tillsammans med våra kollegor för att gemensamt hitta lösningar på hur vi kan organisera klassrummets olika aktiviteter för att ge alla elever förutsättningar att lära i gemenskap. Konkret kan en uppgift se likadan ut för alla elever om den utformas så att den går att genomföra på många olika sätt. Wallberg jämför sedan den traditionella undervisningen med den differentierade, utan att förkasta den förstnämnda, vilket blir både intressant och lärorikt.

Behov av smörjmedel

Vidare trycker Wallberg lite extra på det språkutvecklande klassrummet samt
vikten av ett dialogiskt klassrum så att eleverna får talutrymme och möjlighet att träna samt utveckla resonemang. Gärna i form av reflektioner tillsammans med andra, exempelvis efter en lektion för att sätta ord på sina tankar och arbete. Givetvis ges en del exempel på hur man kan tänka kring detta. Wallberg lyfter även behovet av “smörjmedel” som hon förklarar är det som eleverna behöver för att få hjulen att snurra: “verktyg för att generellt förebygga kritiska situationer”. En skrivmall är ett exempel på ett smörjmedel för att leda eleven rätt med olika startmeningar för de elever som lätt kör fast vid en skrivprocess.

Avslutningsvis uppmuntrar Wallberg oss som jobbar inom skolan det vill säga, pedagoger,
elevhälsa och andra kollegor, att hitta gemensamma strategier för att förebygga och
underlätta för alla våra elever och tillsammans hitta lösningar och förutsättningar till
ett gemensamt lärande. I slutet av boken ger hon tips på aktiviteter för att fördjupa
kollegialt samarbete med utgångspunkt kring erfarenhetsutbyte för att tillsammans
lägga det utmanade pusslet för att hitta lösningar som främjar lärande för alla våra
elever.

Jag ser själv fram emot att pröva en del av Wallbergs strategier och mallar för
att fortsätta utveckla min lärarpraxis och förhoppningsvis förbättra ALLA elevers
lärande. Boken är helt klart en läsvärd uppföljning som ger perspektiv, nya idéer och
lust att designa lektioner!

/Jenny Sörling, gymnasielärare, Praktiska gymnasiet Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: