Bokblogg: Att äga undervisningen – med motivationen i fokus, av Karin Boberg och Anna Sterlinger Ahlring

Motivationens centrala roll

Författarna beskriver att motivation spelar en central roll i inlärningen, men att det kan vara svårt för lärare att hitta rätt. I boken ger författarna exempel på hur lärare kan motivera sina elever och vad elever själva beskriver vara viktigt för att känna sig motiverade i skolan. Läraren lyfts fram som en viktig kraft och författarna har bland annat ställt frågan ”Tänk på en lärare du har haft som verkligen gjort skillnad för dig. Vad gjorde den läraren?” till cirka 100 elever i åk 8 och 9 på ett par av sina tidigare arbetsplatser. En elev beskriver att ”läraren tror på eleven så att man själv börjar tro på sig själv” (s. 7).

Något som också beskrivs som centralt, som det också går att läsa mer om i författarnas två tidigare böcker, är lärarens ledarskap i klassrummet. Ledarskapet behöver enligt författarna bland annat vara tydligt, konsekvent och ha ett relationsskapande fokus för att skapa goda förutsättningar för lärande och utveckling.

En framgångsfaktor enligt de tillfrågade eleverna är lärare som är glada. Ytterligare återkommande egenskaper som skapar motivation hos eleverna är lärare som är positiva, som kan förklara bra, som är välkomnande och trygga. Eleverna i undersökningen önskar inte lärare som förenklar arbetet eller som minskar mängden uppgifter. Eleverna önskar sig inte fler vuxna, mindre läxor eller kortare skoldagar. Det som efterfrågas är snarare tydliga lärare och lärare som gör elevernas uppgifter begripliga och varierande.

Att lita på att eleverna kommer att lyckas och att säga det högt är avgörande. Även om vi tvivlar. Det gäller också att ge eleverna små utmaningar som de kommer att kunna klara av (s. 54).

Struktur viktig faktor i sammanhanget

Struktur beskrivs som en viktig del i arbetet med att skapa goda förutsättningar för motivation och lärande. Vi är enligt författarna ofta duktiga på att planera för vad eleverna ska göra, men mindre bra på att planera hur uppgifter ska genomföras och vad som behövs för att alla elever ska kunna genomföra uppgiften.

Här betonas vikten av det kollegiala samarbetet och hur lätt det är att skynda förbi arbetet med att skapa gemensam struktur som gynnar så många elever som möjligt.

Lektionsstarten är central och också ett kritiskt moment: om lektionsstarten inte blir bra så blir det svårt att vända resten av lektionen till något positivt. Motivationen ökar av att varje elev blir sedd och uppskattad av sin lärare. Det leder också till att eleverna gör ett bättre jobb och vill prestera bättre under lektionerna. Att göra på samma sätt varje lektionsstart är enligt författarna en framgångsfaktor för att skapa förutsättningar för bättre motivation. I boken beskrivs flera exempel på lektionsstarter som läsaren kan pröva och anpassa utifrån sin verksamhet och verklighet.

I boken beskrivs också hur genomgångar kan läggas upp för att fånga elevernas intresse. I ett avsnitt beskrivs hur läraren kan möta elever med särskild begåvning. Även samarbetet med hemmet tas upp i boken. I ett avsnitt skriver författarna om generella anpassningar kan användas för att möta så många elevers behov som möjligt. Att arbeta med generella anpassningar – ledning och stimulans – minskar också behovet av individuella extra anpassningar, vilket många lärare upplever vara en stor och tidskrävande del av sitt arbete. Här spelar lärarens planering av sina lektioner en viktig roll i arbetet.

”Ett extra knep att ta till när gruppen är ny är att lägga nivån så att även den elev med minst tilltro till sin förmåga lyckas” (s. 91).

Går att applicera även för yngre elever

Trots att boken utgår från en liten undersökning med elever på högstadiet så ser jag att mycket av bokens innehåll går att applicera även för yngre elever. Som alltid behöver läsaren bilda sig sin egen uppfattning av innehållet och hur det går att använda i vardagen, men det finns i boken mycket att plocka från som kan underlätta lärarens arbete. Boken är lättläst och består av fyra delar där alla delar avslutas med en reflektion. Genom boken ställer författarna frågor till läsaren. Dessa frågor går att använda för självreflektion eller tillsammans i arbetslaget.

/Erika Hörnlund, specialpedagog