Skicka vidare! Salah Gadan

Hej Salah! Berätta lite om dig själv!

Jag är en verksam och legitimerad lärare i ämnena samhällskunskap för gymnasiet, matematik samt språken kurdiska och persiska för grundskolan. Sedan 1998 har jag undervisat i modersmålen för elever från förskolan till gymnasiet och arbetat med studiehandledning för elever på olika skolor och i olika klasser.

Under de senaste läsåren har jag haft tätt samarbete med tidigare enhetschefen Annika Bertling och som biträdande enhetschef för nuvarande enhetschefen Sara Tärnqvist för Enheten för flerspråkighet och perrongen. Under deras ledning ledde jag kompetensutveckling för modersmålslärarna i Örebro kommun. Mitt arbete har fokuserat på områden som kartläggning av kunskaper i modersmål, sambedömning, likvärdig bedömning, betygsättning och flera andra pedagogiska frågor av varierande natur.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut för en modersmålslärare?

Vi modersmålslärare i Örebro kommun har ferietjänst med 35 timmar reglerad arbetstid i veckan. För en heltidsarbetande modersmålslärare innebär detta undervisning i modersmålet och studiehandledning 1080 minuter per vecka. Denna undervisningstid fördelas på cirka 15–18 olika grupper spridda över olika skolor i Örebro kommun. Förutom studiehandledningen, som främst är schemalagd på förmiddagarna, undervisar lärarna dagligen minst två till tre grupper på olika skolor, antingen på plats eller genom fjärrundervisning. Förflyttning och resetid mellan skolorna är påfrestande för lärarna och en belastning på den reglerade arbetstiden.

Övriga tider, för det mesta på förmiddagar, finns det utrymme för planering, kontakt med skolor, pedagoger, elevers mentorer och vårdnadshavare. Då befinner man sig ute på skollorna eller på sin arbetsplats på Enheten för flerspråkighet på Engelbrektsskolan. I den reglerade arbetstiden ingår även vår konferenstid mellan 8:30–12:00 på torsdagar. Konferenstiden är avsedd för kompetensutveckling, kollegialt lärande i lärgrupper, APT, IT med mera.

Utöver den reglerade arbetstiden har vi tio timmars förtroendetid per vecka till vårt förfogande för planering, kontakt med vårdnadshavare med mera.

Hur ser du på din roll som modersmålslärare

Mitt uppdrag sträcker sig bortom enbart att förmedla kunskap i modersmålet. Skolan har en viktig roll att forma och utbilda individer för morgondagens demokratiska samhälle, vilket kräver att alla som arbetar inom skolan, oavsett ämne och uppdrag, utövar sin roll i linje med skolans övergripande mål. Jag, som modersmålslärare och studiehandledare, betraktar mig själv som en del av skolans uppdrag och strävar efter att vara delaktig i processen och medverka tillsammans med andra pedagoger och skolan för att uppnå dessa mål. Jag anser att undervisning i modersmålet som ämne ger skolan tillgång till en befintlig resurs hos eleverna för att skolan ska lyckas med sina uppsatta mål och bidra i individuell elevutveckling.

Genom att upptäcka och värdesätta elevernas kunskaper i sitt modersmål ger jag eleverna chansen att reflektera över sina tidigare erfarenheter. En genomtänkt lärmiljö ger elever med olika förutsättningar möjlighet att dela med sig av sina kunskaper. Det sociala samspelet ger grund för att bygga broar mellan olika världar och uppfattningar.

Som modersmålslärare har jag även andra ämnens kursplaner i blickfånget och försöker känna till vad som undervisas i klassrummet samt vilka medel som används för att förstärka ord och begrepp även på modersmålet. På detta sätt får eleven tänka med sitt starkaste språk för att utveckla sig. Med andra ord, genom språkutvecklande undervisning sammanflätar jag modersmålets kursplan med kursplanen i svenska i första hand och även i andra ämnen. På så sätt bidrar eleverna modersmål både till ökad generell måluppfyllelse samt förstärkt identitet och ökad självkänsla.

I bemötandet och i min planering för undervisningen planerar och arbetar jag med elevmotivation genom intresseväckande uppgifter för att bekräfta elevernas förmågor, värderingar och förståelse av demokratiska principer. För detta väljer jag läromedel och undervisningens innehåll med omsorg och i linje med Läroplanen.

Hur tänker du att vi kan stärka samarbete med skolorna (andra lärare) och modersmålslärarna?

Samarbete mellan pedagoger ska baseras på elevens utveckling.

När det gäller samarbete med skolorna och övriga pedagoger har vi från båda håll och utifrån våra arbetsförutsättningar försökt och försöker fortfarande, men vi är långt ifrån ett medvetet och planenligt samarbete. Majoriteten av samtalen om våra gemensamma elever sker oplanerat, sporadiskt och för det mesta spontant. Välfungerande samarbete är avhängt på viljan hos den enskilda läraren samt arbetstiden som ibland kan försvåra samarbetet.

För att förstärka flerspråkiga elevers språkutveckling behöver lärarna mer tid för gemensam planering och systematiskt samarbete samt uppföljning. Samarbetet med modersmålslärarna gynnar elevernas språkutveckling. Genom att bjuda in modersmålslärare till klassen för att föreläsa lyfter man elevernas modersmål och bekräftar elevernas personliga identitet. På så sätt får klassläraren koppla elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper för att främja både lärande och utveckling.

På lång sikt och från centralt håll krävs insatser för ökat och effektivt samarbete för elevens bästa och för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag.

Eftersom ämnet är frivilligt hamnar undervisningen utanför elevens skoldag. Detta leder till att både ämnet och modersmålslärare hamnar utanför skolans ordinarie verksamhet.

Sedan lång tid tillbaka har man konstaterat att efter en lång skoldag och med flera andra fritidsaktiviteter i åtanke är mottagligheten hos eleverna för ytterligare undervisning låg.

Man menar då att dels valfritt deltagande i modersmålsundervisning, dels undervisning utanför ordinarie skolschema påverkar modersmålets status i alla avseenden negativt. Modersmålsundervisning utanför skolans ordinarie schema ger ämnet sämre status och modersmålslärarna en svag position i flera avseenden. Därför är yrket inte attraktivt för den yngre generationen. Man söker sig inte till yrket eller stannar inte kvar i yrket.

Den stora procentandel elever med annat modersmål än svenska kan och behöver sina kunskaper i sitt modersmål som resurs för att lyckas med skolan. Dessa elever representerar säkerligen en stor del av det senaste försämrade resultatet i PISA 2022.

För att stoppa den negativa trenden behöver skolan, utöver sina motiverade lärare, även kunniga mångkulturella och flerspråkiga utbildade lärare i ämnet modersmål för att undervisa ämnet under ordinarie skoltid. Universiteten bör etablera lärarutbildning för grundskolelärare som examinerar i modersmålsundervisning i kombination med andra ämnen såsom matematik, samhällskunskap, hemkunskap, idrott med mera.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Lena Schreiber, förstelärare på Svealundsskolan:

1. Hur kan man bäst lyckas underlätta inlärningen för elever med annat modersmål än svenska?
2. Hur planerar ni samarbetet med studiehandledare/modersmålslärare för att främja elevernas inlärning?
3. Kan beställning av studiehandledningen och samarbete med studiehandledare i Örebro kommun, organiseras annorlunda för att effektivisera och främja elevernas utveckling?