U.NO – Upplevelsebaserad NO för åk 7-9

Innehållet i U.NO:s olika arbetsområden utgår från syfte, centralt innehåll och betygskriterier i Lgr 22. Det ingår ett fortbildningstillfälle (cirka tre timmar) till varje arbetsområde, och skolan väljer själv vilka områden den vill delta i. Fortbildningarna är kostnadsfria och genomförs på skolan eller i skolans närområde. Under en fortbildning provar vi alla moment som ingår i arbetsområdet och reflekterar kring innehåll och bedömning. Efter varje fortbildningstillfälle får skolan allt material som behövs för respektive arbetsområde – helt kostnadsfritt. Sedan är det bara att dra igång med eleverna!

Skolor som är nyfikna på U.NO anmäler intresse om att vara med i konceptet. Vi kommer då till er skola och träffar NO-lärare och rektor och berättar mer om U.NO. När skolan bestämt sig för att delta skriver rektor under en överenskommelse som synliggör att det ges tid för pedagogerna att gå fortbildning med oss.

Foldern hittar du här. Pdf, 1.9 MB. (Pdf, 1.9 MB)
Överenskommelsen hittar du här. Pdf, 131.1 kB. (Pdf, 131.1 kB)

Naturvetenskapligt arbetssätt

Ett lämpligt arbetsområde att starta upp naturvetenskapen med på högstadiet. I övningen Meningen får eleverna upp ögonen för att naturvetenskaplig kunskap inte är slutgiltig utan ständigt förändras. Vi genomför noggranna observationer och bygger spindlar steg för steg. Med Det mystiska röret får eleverna prova det naturvetenskapliga arbetssättet, och systematiskt prova sina hypoteser och dra slutsatser.

Vatten

I arbetsområdet Vatten jobbar vi med vattnets kretslopp och gör en systematisk undersökning om vattnets densitet. Vi arbetar även med undersökningsbara frågor, och vardagsföreställningar kring vatten.

Biologisk mångfald

Vi genomför en fältstudie i skolans närmiljö och undersöker var artrikedomen/den biologiska mångfalden är störst. I fältstudien använder vi instrument och jämför förutsättningarna på två olika platser, öppen mark och skogsmark. Vi tittar på vilka olika abiotiska faktorer som påverkar. Vi tittar också närmare på lokala ekosystem och hur de kan undersökas.

Väder och Klimat

Vilken information behövs för att göra en väderprognos? Vi mäter lufttryck, vindhastighet, vindriktning, nederbörd, sikt, molnighet och temperatur, och använder mätvärdena för att ställa en prognos.

Vi jämför vår prognos med SMHI:s lokala prognos samt dygnsprognosen för Sverige. Vi utför en pedagogisk lek och fördjupar oss i ämnet "normal växthuseffekt" och "förstärkt växthuseffekt".

Mekanik, lekplatsfysik

Undersökningarna genomförs på en lekplats med hjälp av gunga, rutschkana, karusell och klätterställning. Genom att känna och uppleva krafterna med hela kroppen får man större förståelse, jämfört med en undersökning i klassrummet. Vi gör det abstrakta mer konkret.

Evolution

Vi gör en tidsvandring längs en 46 meter lång tidslinje från jordens födelse tills nu. Vilka viktiga nyckelhändelser sker längs vägen? Vi befäster begreppet naturligt urval genom två olika aktiviteter. En berättelse om möss med efterföljande diskussion och en systematisk undersökning med olika sorters näbbar och föda.

Atom- och kärnfysik

Varför blir man solbränd? Är UV-strålning farligt? Vad krävs för att stoppa UV-strålning? Vi tränar på att ställa undersökningsbara frågor. Vi använder stödmallar för att planera undersökningar, genomföra undersökningarna och skriva laborationsrapporter. Undersökningarna genomförs med UV-pärlor, ultraviolett ljus utomhus och/eller med UV-lampa inomhus.

Hållbar utveckling

Hållbar betyder något som står fast och är oföränderligt, medan utveckling är något som befinner sig i ständig förändring. Är Hållbar utveckling då något som både är oföränderligt och ständigt förändras?! Vi ställer begreppen hållbarhet och utveckling mot varandra och diskuterar vad som skiljer mellan hög och låg hållbarhet, respektive hög och låg utveckling.

Via FN:s 17 globala mål för hållbar utveckling går vi vidare till ekosystemtjänster. Vilka ekosystemtjänster finns på er skolgård? Vad skulle hända om en av ekosystemtjänsterna försvann? Vad kostar det att ersätta pollineringen som insekterna idag utför gratis?

Från och med den 1 juli 2022 gäller de nya kursplanerna i grundskolan. Alla U.NO:s arbetsområden utgår från Lgr 22. Använd gärna våra mallar i biologi, fysik och kemi.

U.NO Biologi Lgr 22 Pdf, 247.7 kB. (Pdf, 247.7 kB)
U.NO Fysik Lgr 22 Pdf, 184.3 kB. (Pdf, 184.3 kB)
U.NO Kemi Lgr 22 Pdf, 207.1 kB. (Pdf, 207.1 kB)

Våra samarbetsskolor

Läsåret 23/24

Almby skola
Kontaktperson: Filippa Granberg
filippa.granberg@orebro.se

Västra Engelbrektsskolan
Kontaktperson: Youssef Faksh
youssef.faksh@orebro.se

Engelbrektsskolan
Kontaktperson: Åse Vallin
ase.vallin@orebro.se

Lillåns skola
Kontaktperson: Angela Norbäck
angela.norback@orebro.se

Mellringeskolan
Kontaktperson: Johanna Leidenhag
johanna.leidenhag@orebro.se

Adolfsbergsskolan
Kontaktperson: Anders Strimark
anders.strimark@orebro.se

Olaus Petri 7-9 city
Kontaktperson: Jenny Karlsson
jenny.karlsson@orebro.se

Navets skola
Kontaktperson: Frida Carlsson
frida.carlsson@orebro.se

Läsåret 22/23

Västra Engelbrektsskolan
Engelbrektsskolan
Lillåns skola
Mellringeskolan
Adolfsbergsskolan
OP city 7-9
Navets skola

Läsåret 21/22

Västra Engelbrektsskolan
Engelbrektsskolan
Lillåns skola
Mellringeskolan
Adolfsbergsskolan
Olaus Petri 7-9 city
Navet

Läsåret 20/21

Västra Engelbrektsskolan
Engelbrektsskolan
Lillåns skola
Mellringeskolan

Läsåret 19/20

Västra Engelbrektsskolan
Engelbrektsskolan
Lillåns skola

Läsåret 18/19

Västra Engelbrektsskolan
Engelbrektsskolan

Forskarutbildning inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik

Magdalena Andersson arbetar som utvecklingsledare för U.NO – Upplevelsebaserad NO vid Örebro naturskola samt läser en forskarutbildning som leder till filosofie licentiatexamen inom Naturvetenskapernas och teknikens didaktik. Forskarutbildningen bedrivs av forskarskolan FontD vid Linköpings Universitet som samverkar med flertalet andra lärosäten. Magdalena utövar sin forskarutbildning vid Örebro Universitet på halvtid och arbetar i Naturskolans verksamhet halvtid. Detta skapar en unik möjlighet till ett forskningsprojekt med nära anknytning till skolverksamheten. Forskarutbildningen syftar till att utgöra ett nav för kunskapsutveckling som bidrar till utveckling av såväl skola som lärarutbildning. Att bli antagen till en forskarutbildning innebär dels universitetsstudier på avancerad nivå, dels att man skriver ett individuellt forskningsprojekt.

Magdalenas individuella forskningsprojekt handlar om Förundrans roll för elevers lärande inom evolutionära processer. Förundran har länge föreslagits vara en nyckel till att öka elevers intresse och engagemang i skolans NO-undervisning av filosofer såväl som forskare. Trots detta finns det i nuläget mycket få studier som beskriver lärares arbete med att integrera förundran i skolans NO-undervisning. Det behövs även empiriska studier som beskriver elevers upplevelse av förundran och dess roll för deras intresse och engagemang i NO.

Projektets undervisningsupplägg stödjer sig på tidigare teoretisk forskning kring att inkludera förundran i naturvetenskaplig undervisning. Men hur gör man plats för förundran i skolans NO-undervisning där ramfaktorer som tid, tillgång till plats, gruppstorlekar samt kravet på bedömning av elevers prestationer är förutsättningarna som en lärare behöver ta hänsyn till?

Magdalenas forskningsprojektet är en praktiknära skolforskning och riktar sig mot NO-lärare på högstadiet. Resultatet är baserad från en klassrumsstudie där forskare och en NO-lärare (årskurs 7) samarbetat för att utforma evolutionsundervisning med plats för elevers förundran. Syftet med studien är dels att undersöka om, och i sådant fall hur, elevers förundran kan studeras i klassrumssituationer, och dels att få mer kunskap om hur förundran kan kopplas till elevers lärande i naturvetenskap.

Under forskningsstudien togs det fram tre olika undervisningssekvenser: ”Tre ting”, ”Fågelnäbbar” och ”Evolutionär tid”. Laborationen ”Fågelnäbbar” belyser olika nyckelbegrepp inom evolutionsundervisning som elever enligt forskning har svårt med såsom variation, naturligt urval och konkurrens. Under höstterminen 2022 implementerades laborationen ”Fågelnäbbar” som en permanent del i U.NO:s arbetsområdet Evolution och får därmed stor spridning på de kommunala högstadieskolorna i Örebro kommun.

Två vetenskapliga artiklar kommer att publiceras från denna studie. Den första artikeln som är baserad på resultaten från undervisningssekvensen ”Tre ting” är färdigskriven och nu ute för granskning (peer review). Den andra artikeln som är baserad på resultaten från undervisningssekvensen ”Fågelnäbbar” förväntas vara klar under höstterminen 2023.

Vill du veta mer om Magdalenas forskning?

Magdalena Andersson, Örebro Universitet

Artikel i Att lära in ute-bladet nr 1 2022:

"Finns det plats för förundran i skolans NO-undervisning?" Pdf, 260.6 kB. (Pdf, 260.6 kB)

Magdalenas forskningsartikel:

"The Role of Wonder in Students’ Conception and Learning About Evolution"

Månadens forskare, Pedagog Örebro

Månadens forskare: Magdalena Andersson

Bi-lagan nr 2 2023

"Finns det plats för förundran"?