Utan språk fungerar inte undervisningen

Den viktigaste läxan vi kan lära oss som lärare är att våra elever har obegränsad potential” (Freeman & Freeman 1998). Att ha det i bakhuvudet som lärare är viktigt när vi lärare ska ledsaga eleverna att gå från ett vardagsspråk till ett skolspråk. Diskussionen om vägen till det svenska skolspråket tar ofta avstamp i eleverna med ett annat modersmål än svenska och i det mångkulturella klassrummet som idag är vår vardag, men att tillägna sig det gedigna skolspråket är ett mål för alla skolelever oavsett förstaspråk. Enligt Cummins (2017) tar det mellan 1-2 år för en elev med ett annat modersmål än svenska att förvärva ett vardagsspråk och samtidigt mellan 5-7 år att erövra skolspråket. Det ger en fingervisning om att det tar tid att tillägna sig skolspråket och att det är viktigt att alla lärare tar på sig rollen som svensklärare i sitt undervisningsämne, att vi alla tänker ”språkinriktad undervisning”.

Höga förväntningar - en framgångsfaktor

Om vi ser på elever som resurser kan de bidra till att göra lärandet i skolan rikare och mer meningsfullt. Alla har tidigare erfarenheter och föreställningar med sig in i skolvärlden och de bör därför vara aktiva deltagare i klassrummet. Det är viktigt att vi lärare har höga förväntningar på de elever vi har framför oss och ser elever som de personer de kan bli.

Cummings fyrfältare

Undervisningen bör inriktas mot vad de kan prestera, med hjälp av tydligt stöd, istället för att riktas mot deras nuvarande nivå. Cummins (2017 ) betonar vikten av stöttning samtidigt som eleverna utmanas i undervisningen för att lärande ska äga rum, se Cummins fyrfältare nedan. En undervisning på hög kognitiv nivå innebär enligt Gibbons (2010) att eleverna arbetar med kritiskt tänkande och undersökande aktiviteter; bygger upp sin förståelse i samtal med andra; använder sin nya kunskap i nya situationer; går in i roller och kopplar det de har lärt sig till verkligheten. Elevernas motivation ökar om undervisningen bedrivs i ett sammanhang med meningsfulla, komplexa uppgifter som har koppling till livet utanför skolan.

Elevernas skolspråk - alla lärares ansvar

Det är hela skolans ansvar att bidra till elevernas språkutveckling. Idag ska alla lärare vara svensklärare. En av de främsta uppgifterna lärarna har, är att hjälpa eleverna att gå från ett vardagsspråk till ett skolspråk. Hajer & Meestringa (2015) poängterar ”Utan språk fungerar inte undervisningen”. Skolspråket ställer högre krav och är förknippat med kognitiva funktioner, som att göra hypoteser, utvärdera, dra slutsatser, generalisera, förutspå och klassificera. Det är alltså mer krävande än vardagsspråket. Skolspråket liknar skriftspråket, det är mindre personligt, mer abstrakt, mer explicit och mer strukturerat. Hajer och Meestringa (2015) betonar även att varje ämne har sitt eget ämnesinriktade språk och det gäller för varje lärare att vara särskilt observant på detta för att kunna stötta sina elever vad gäller specifika ämnesord och begrepp, vilket är utgångspunkten i språkinriktad undervisning. Läraren behöver vara medveten om språkets vikt för lärande, men också elevernas behov samt känna till strategier som underlättar elevernas språkutveckling. Genom att göra elevernas språkutveckling till allas ansvar får alla eleverna tillgång till en likvärdig utbildning gällande skolspråket.

Bro över en bäck

Stöttning - bron till skolspråket

Lärande kräver stöttning, samtidigt som eleverna ska utmanas för att komma vidare i sin kunskapsutveckling. Här gäller att läraren noga har planerat den stöttning eleverna behöver för att lärandet ska bli framgångsrikt och leda till ökade språkkunskaper. Stöttningen kan därför se ut på många olika sätt, exempelvis genom att skapa förförståelse kring en text, att texterna bearbetas både tillsammans och enskilt, att visuellt stöd ges åt texter, att inlärningsstrategier används, att skrivmallar används vid skrivuppgifter samt att framåtsyftande återkoppling ges. En annan viktig pusselbit är att instruktionerna till en uppgift eller ett arbetsområde diskuteras med eleverna så att det blir tydligt för eleverna vad det är de ska göra. Med hjälp av stöd från läraren och kamraterna så kan eleven upptäcka nya sätt att förstå och uppfatta kunskap och språket på. Det gäller att skapa en bro mellan elevernas nuvarande kunskapsnivå och den potentiella kunskapsnivå som eleverna kan nå. Så här väljer Vygotsky att uttrycka det: ”Det en elev kan göra med hjälp idag kan han eller hon göra på egen hand imorgon.”

Förstaspråket - en styrka

Många elever i våra klassrum har ett annat modersmål än svenska och en elevs förstaspråk ska ses som en styrka och därför ska eleverna uppmuntras att använda sitt modersmål när de läser, söker information och antecknar. Ju starkare ett förstaspråk är, desto mer att bygga utifrån när det kommer till att förvärva ytterligare ett språk och sedan vidare mot skolspråket. Eftersom lärande sker i ett socialt sammanhang framhåller Cummins (2017) vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever samt elever sinsemellan. Trygga relationer är en av de bärande pelarna i en god lärmiljö. Därför blir kamratlärande en viktig kraft för kunskapsutvecklingen. Tillsammans kan elever förtydliga oklarheter på flera språk och därigenom bidra till ökad inlärning. Ett rikt ordförråd är en viktig framgångsfaktor för samtliga elever, eftersom ett magert ordförråd leder till att eleverna får svårigheter med att ta till sig innehållet i undervisningen. Svensson (2017) poängterar att elever behöver stöttning på modersmålet för att de ska kunna utveckla kunskap. Det uppstår hinder för dessa elever om de enbart tvingas tänka på ett språk de ännu inte behärskar.

Ett hjärta av snören

Skolspråket – allas språk

Språkinriktad undervisning är ett måste för att alla elever i interaktion med lärare och kamrater ska kunna utveckla sitt muntliga samt skriftliga språk och gå från ett vardagsspråk till ett skolspråk. Detta är ingenting som görs i en handvändning utan kräver att alla lärare tar ansvar för sitt ämnesspecifika språk, alla lärare är svensklärare. Genom att skapa goda relationer, göra elevernas förstaspråk till en resurs i klassrummet, kontinuerligt stötta upp kring elevernas lärande och samtidigt ha höga förväntningar på samtliga elever i klassrummet, skapas en gynnsam lärmiljö där elevernas språkutveckling hamnar i fokus. ”Om vi vill att eleverna ska gå ut skolan efter 12 år som intelligenta, fantasirika och språkligt begåvande personer, behandla dem då som intelligenta, fantasirika och språkligt begåvade personer från dag ett i skolan.” (Ladson-Billings 1994)

/Pernilla Gunnarsson, grundskollärare 4-9 och kvalitetsutvecklare och Mikael Svahn, gymnasielärare och kvalitetsutvecklare.

Titta gärna på

Utbildningsradions programserie: Från vardagssnack till skolspråk

Referenser

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever: Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur

Gibbons, P. (2010). Lyft språket Lyft tänkandet: Språk och lärande. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Hajer, M. & Meestringa, T. (2015) Språkinriktad undervisning: En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB

Ladson- Bilings, G: (1994) The dreamkeepers: Successful teachers of African American children. San Fransisco: Jossey-Bass Publishers

Skolverket: (2017) Greppa språket: Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Stockholm: Skolverkets publikationsservice

Svensson, G (2017) Transpråkande: I praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur

Vygotsky, L. (2001) Tänkande och språk. Uddevalla: Diadalos AB

Senast uppdaterad:

Publicerad: