”Om jag gör fel blir jag irriterad på mig själv”

Elektrisk krets

I snart två år har jag arbetat som kvalitetsutvecklare i Örebro kommun. Ett av mina uppdrag har bestått i att ta fram ett teknikmaterial, TekAway, som bygger på utmanande undervisning. Under arbetet med materialet har jag då och då ramlat ner i pedagogiska lärgropar som inte enbart berör teknikämnet utan egentligen all undervisning. En av dessa lärgropar lyfts i den här artikeln och handlar om hur vi pedagoger formulerar elevuppgifter samt vilken avgörande betydelse formuleringen kan ha för elevers lärande. Uppmuntrar vi till utforskande och delaktighet i undervisningen? Ibland kan vi tro att vi gör det men i praktiken gör vi det omvända.

Jag är lärare och har sedan ett antal år arbetat på Komtek, Kommunala teknikskolan i Örebro. Teknikmaterialet jag utvecklat tillsammans med kollegor från Komtek bygger på teman för olika årskurser utifrån teknikämnet i Lgr 11. I temat för åk 6 får eleverna arbeta med elektronik och konstruktion. De ska tillverka varsitt rum (badrum, tvättstuga eller kök) i en skokartong och reflektera över den tekniska utvecklingen ur ett historiskt perspektiv. Eleverna ska även ha med en sluten elektrisk krets i sitt rum. Ett av målen med temat är att eleverna ska få en förståelse för hur en sluten elektrisk krets fungerar.

För att bygga upp en förståelse kring arbetsområdet gav vi till att börja med alla elever det material de behövde för att kunna skapa en sluten elektrisk krets. De fick sedan ”utmaningen” att få en lysdiod att lysa. Vår tanke var att eleverna själva skulle få experimentera och prova på att koppla innan vi tillsammans gick igenom vad en sluten elektrisk krets är. Alla elever fick material så att var och en kunde testa och de satte ivrigt igång med uppgiften. Efter en stund började några elever få sina dioder att lysa. Det uppstod spontana glädjetjut. De elever som var ”klara” fick prova om de kunde få två lysdioder att lysa. Alla var aktiva och det pågick en febril aktivitet.

Men så plötsligt ville inte några elever mer. De slutade att prova och blev passiva. Vi hade förmånen att vara två pedagoger under lektionspasset och vi kunde, förutom att hålla i undervisningen, även fokusera på att studera eleverna i deras process. Vi kunde se att några elever blev stressade över att de inte fick ihop sin krets. Efteråt reflekterade jag och min kollega från Komtek tillsammans.

Genom vårt sätt att presentera uppgiften. ”Utmaningen är att få lysdioden att lysa” hade vi trängt in allt lärande i ett hörn. Genom vår formulering blev fokus egentligen bara på en sak – att lysdioden skulle lysa. Eleverna gjorde viktiga upptäckter när de provade materialet men de gick till spillo. De hade helt enkelt inte tid att reflektera. Det blev en stressig situation för många, vilket resulterade i att några inte ville prova mer medan andra valde att bara titta på den ”rätta” lösningen hos de elever som vara klara.

Fokus på elevernas lärprocess

Vi har nu tänkt om och utvecklat uppgiften vidare. Eleverna får det material som behövs för att skapa en sluten elektrisk krets. Vi uppmuntrar dem att prova att koppla ihop materialet på olika sätt och studera vad som händer samt dra lärdomar utifrån olika kopplingar. Ingen lärdom är mera värd än någon annan. Kommentarer som numera kan komma upp under arbetets gång är:

  • Det står plus och minus på batteriet
  • Vad heter den här grejen?
  • Den här kontakten passar bara på ett sätt
  • Det blir varmt!

Vi upplever en större delaktighet med en sådan här uppgiftsingång. Alla lärdomar och upptäckter är viktiga och vi lär tillsammans. Det gör att alla kan vara med och bidra. Vi upplever också ett annat lugn i elevernas lärprocess. Eleverna tar sig tid att titta på komponenterna ordenligt. Det finns elever som kopplar så att det blir varmt vilket innebär att de har skapat en kortslutning. Vad är det egentligen? Efteråt samlar vi ihop alla erfarenheter tillsammans. För att förstå vad en sluten elektrisk krets är för något är det också viktigt att förstå vad det inte är. Vi ritar upp vad som har skett när det blir kortslutning. Vi ritar även upp hur man ska koppla för att få lysdioden att lysa.

En bok

I boken Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära i förskola och skola (Elfström, Nilsson, Sterner Wehner – Godée, 2014) lyfts hur viktigt det är att utgå från barnens frågor och utforskande i undervisningen. Lärarens ämneskunskaper har en central roll för att kunna möta upp med produktiva frågor. Det är viktigt med en ”lyssnande” pedagog som ger eleverna gott om tid att undersöka i lugn och ro.

Elevernas tankar

Det har varit fyra pilotskolor som provat TekAway. Under arbetets gång har vi intervjuat elever gällande vårt material samt synen på lärande. Rubriken på artikeln ”Om jag gör fel blir jag irriterad på mig själv” är ett elevcitat. En del elever ger uttryck för att det är stressande och passiviserande när det finns ett rätt och fel:

  • Då är det redan uppbyggt. Det finns en mall. OK då gör vi så. (Låter passiv på rösten)
  • När det finns ett rätt eller fel blir jag stressad.
  • Med lådorna (vårt teknikmaterial) fick man använda mer fantasi

Ramar, mål och riktlinjer är viktiga i undervisningen. I båda exemplen ovan fanns ett tydligt syfte med lektionen, att eleverna skulle få en förståelse för vad en sluten elektrisk krets är. Vi ville även med uppgiften uppmuntra till delaktighet och utforskande. Ingången och utgången av de olika lektionerna blev dock väldigt olika. När jag och min kollega reflekterade insåg vi, återigen, att man som pedagog kan ha en så klar tanke med vad man vill uppnå på en lektion, men frågan är om vi leder elevernas lärande i rätt riktning utifrån de frågor och uppgifter vi ger?

/Charlotta Hallman, Kvalitetsutvecklare

 

Senast uppdaterad:

Publicerad: