ULF projekt i Glanshammars förskolor: Utveckla lärmiljöer för skriftspråkande

Glanshammars förskolor (Ringblomman, Rinkaby och Lillkyrka) deltar i läslyftet, vilket gett verksamheterna många bra teoretiska verktyg. Man har dock saknat den praktiska kopplingen till lärmiljön på förskolorna. Hur kan den utvecklas så att den blir ett inspirerande verktyg? Hur kan lärmiljön och språket kopplas samman? Rektor Ulrica Evertsson kom i kontakt med forskaren Hanna Thuresson på Örebro universitet vars forskningsfält berör dessa delar. Ett samarbete inleddes och ULF-projektet "Utveckla lärmiljöer för skriftspråkande i förskolan" sjösattes. Projektet är nu inne på tredje året och ska avslutas 2025.

– Det här samarbetet har gett våra verksamheter mycket. Vi skapar ett gemensamt förhållningssätt kring dessa frågor och ett gemensamt språk formas. Samarbetet med Hanna tillför också mycket för oss i ledningsgruppen då vi får mycket input, vi blir utmanade och utvecklas, säger Ulrica Evertsson, rektor Glanshammars förskolor.

– Forskningen kan verkligen bidra till att skapa ett gemensamt förhållningssätt i verksamheterna och i det här fallet bädda för skriftspråkande på förskolorna i Glanshammar. Den här vägen att gå, med samarbete mellan forskning och verksamhet, är helt rätt och ger så mycket, säger Hanna Thuresson, universitetslektor Örebro universitet, som nu får chansen att utveckla sin forskning kring skriftspråkande i ett praktiknära samarbete.

Läs mer om Hannas forskning på Örebro universitets webbsida

En vidgad syn på skriftspråkande

I centrum står skriftspråkande som kan beskrivas som olika kreativa sätt att använda skriftspråket. Projektet använder en vidgad definition av skriftspråkande där barnet kan uttrycka sig på fler sätt än bara i skrift och tal, till exempel via att rita, använda digitala verktyg eller via olika typer av kroppsspråk.

Syftet med projektet är att tillsammans med personalen på de tre förskolorna identifiera och utforma didaktiska strategier för att granska lärmiljöns erbjudanden om skriftspråkande. Projektet undersöker på vilka sätt skriftspråklighet blir ett synligt och för barnen attraktivt lärandeinnehåll i lärmiljön på de deltagande förskoleavdelningarna.

Frågor som projektet vill få svar på:

• Hur syns skriftspråket i lärmiljön?
• Hur erbjuder lärmiljön tillfällen för barnen att upptäcka olika aspekter av skriftspråklighet?
• På vilka sätt stimulerar lärmiljön till att skriftspråkande blir en del i barns lek och lärande?

Under arbetets gång har språkmiljön kartlagts, arbetslag intervjuats och checklistor skapats. Personalen gör kontinuerliga undersökningar i lärmiljöerna och får feedback av forskaren Hanna Ledningsgruppen har också kontinuerliga möten varannan vecka och personalen har arbetat med projektet på studiedagar och på arbetslagstid. En framgångsfaktor har varit att blanda grupper från de olika förskolorna för att skapa kollegial gemenskap kring frågan om lärmiljöer och skriftspråkande.

– Det är svårt att hitta tid för detta arbete i förskolan men vi har verkligen prioriterat detta och dessutom fått mer tid som varit värdefullt för att skapa en större uthållighet i projektet, menar Ulrica Evertsson.

Vill skapa ett reflektionsverktyg

Ett mål med ULF-projektet är att skapa ett reflektionsverktyg som utvecklar undervisningen och skapar en bra skriftspråkande miljö på förskolorna. Verktyget ska koppla samman skriftspråkande med miljön och skapa en reflektion och "aha upplevelse" hos den som använder det.

Verktyget ska utformas så att det kan appliceras på den egna verksamheten. Speciellt viktigt blir detta för de tre förskolorna i Glanshammar då deras miljöer skiljer sig en hel del. Verktyget ska också tydligt och flexibelt och ett levande dokument samt en naturlig del i förskolornas systematiska kvalitetsarbete.

Kan ni ge exempel på hur en skriftspråkande miljö skapas?

– Det handlar verkligen inte om att bara köpa in grejer och tro att det löser sig. Det handlar istället om hur vi kan skapa didaktiska kunskaper och strategier i hur miljöerna skapas och att vi får med all personal på detta, säger Ulrica.

Ett exempel förskolan jobbat aktivt med är att addera något i leken som har med skriftspråkande att göra. Det kan till exempel vara att göra skattkartor, göra biljetter till en aktivitet eller tillföra ett digitalt verktyg.

Ställa frågor som utmanar varandra och arbeta med annorlunda metoder är något förskolorna också jobbar med. En lärmiljö kan till exempel se ut på många olika sätt. Ett byggrum, ett legorum, ett målarrum kanske inte är rätt sätt att utforma miljön för att skapa lärande? Här måste barnet vara utgångspunkt för analysen.

– Vi behöver få med barnet i processerna, följa barnet i arbetet och leken. Vilka miljöer använder barnen och vilka behov har dom? Varför fungerar vissa miljöer och andra inte? Ta barnets perspektiv i skriftspråkslärandet är centralt för vårt arbete, säger Camilla Höglund, biträdande rektor.

Likvärdigheten viktig

Likvärdighet är ett ord som återkommer när deltagarna får beskriva vad de hoppas komma ut från projektet. Skapa en förståelse och ett gemensamt förhållningssätt bland personalen och lyssna mer på barnen är andra centrala delar för att lärmiljöerna ska kunna utvecklas mer för skriftspråkande.

Förskolorna vill också nyttja arbetet som gjorts och ser inte slutet trots att projektet "på pappret" avslutas 2025.

- Processen vi gått igenom kan appliceras på andra frågor som är aktuella för oss och kan stödja andra delar av vår verksamhet. Vi ser också projektet som långsiktigt och något vi ska jobba med även efter nästa år. Vi ska hålla i detta, avslutar Ulrica Evertsson.

En forskningsartikel kommer dessutom författas av ledningsgruppen med stöd av Hanna under nästa år.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro