Systematiskt trygghetsarbete kring kränkningar

Om och om igen. Nej, systematiskt arbete är inte alltid enkelt. Och inte är det lätt att få alla elever att inte kränka någon annan, när inte ens alla riksdagsledamöter klarar det. Men med systematiskt arbete tillsammans kan vi alla fall få det att minska.

För drygt två år sedan var trygghetsarbetet ett av Almbyskolans utvecklingsområde för hela F-9. Jag blev då teamledare för Trygghetsteamet och vi gjorde bland annat ett omtag av rutinen för ärendehantering vid misstänkt kränkning då vi insåg att vi inte gjorde lika och alla inte visste hur det skulle gå till. I detta arbete kom önskemål om ett flödesschema för att förtydliga och göra det enkelt i vardagen, vilket vi då tog fram. (Bild 1 – Flödesschema)

Efter detta år kändes det som att vi hade bra koll på rutinerna. Den digitala utvärderingen visade ganska goda resultat (Bild 2 - cirkeldiagram). Utifrån kommentarerna såg vi att även om inte alla kunde rutinerna utantill så kände de flesta att de kunde lösa det med hjälp av flödesschemat. Vi såg dock också att flera kände sig osäkra på själva dokumentationen. Så nästa steg blev att all personal fick träna utifrån fiktiva fall, en mycket givande övning. Det är då man verkligen ser var det är svårt och/eller otydligt.

Hur håller man arbetet levande?

Och sen kommer vardagen, nytt läsår, nya utvecklingsområden och ny personal anställs. Det är här det riktigt svåra kommer. Hur håller man arbetet levande? Vi upptäcker då och då detaljer som är otydliga och så fortsätter det systematiska arbetet. Nyligen var det en kollega som var osäker på hur man skulle dokumentera och vi upptäckte då att det var en detalj som var otydlig och behöver förändras. Dessutom kom GDPR och förändrade våra rutiner för hantering av tjänsteanteckningar.

Ett sätt att hålla våra rutiner vid liv är att vi sedan tre år har en introduktion med alla nya om Trygghetsarbetet och ärendehantering. Ett annat är att vi i vårt SKA-årsflöde (som jag återkommer till vid ett annat tillfälle) lägger in en årlig genomgång av rutinerna. För i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) gäller det att hålla i de utvecklingsområden man haft tidigare år, annars blir det ingen kvalitetsförbättring, då upplever bara personalen att det är en massa ”flugor” som kommer och går och man ser ingen nytta med arbetet.

En väntad konsekvens av två års arbete var att kränkningsärendena på skolan ökade markant. MEN, också en känsla hos elever och vårdnadshavare att vi tar dem på allvar och vill ha en skola där alla är trygga.

Arbetet gör skillnad

Och om ni undrar om detta arbetet gör någon skillnad för eleverna eller om det bara är en massa pappersarbete? Förra året kände 98-100% av vårdnadshavarna på F-3 att deras barn var trygga på skolan/fritids. När vi nu klappar oss lite för bröstet är vi också fullt medvetna om att det snabbt kan ändras samt att vi tyvärr inte lyckas i alla fall och att inte 100 % av eleverna känner sig trygga i alla lägen. Håll i och håll ut!

Men med detta sagt, nu har jag bara skrivit om den tredje fasen, det åtgärdande arbete. Det viktigaste arbetet ligger trots allt I det främjade och förebyggande. Om det kommer jag skriva ett annat tillfälle.

Vill till sist tipsa om Skolverkets guldgruva av fakta och tips kring värdegrundsarbete. De kommer då och då även ut med korta och informativa poddar. Den 30 oktober 2018 kom flera avsnitt om just värdegrundsarbete.

Ps. En sak som är bra med att reflektera över sitt arbete som jag fått göra i skrivandet av texten, är att man kommer på nya saker att utveckla, något jag nu lagt in I vårt SKA-flöde. Tack!

/Helmina Pallhed, Almby skola F-3

Senast uppdaterad: 25 januari 2019

Publicerad: 25 januari 2019
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?