Skicka vidare! Jenny Sörling

I intervjuserien Skicka vidare! är det den här gången dags för Jenny Sörling, förstelärare på Engelbrektsskolan, att svara på tre frågor från Madelene Forsmark.

Hej Jenny! Berätta lite om dig själv.

Hej! Jenny Sörling heter jag och jobbar på Engelbrektsskolan 4-9 i Örebro. Jag undervisar i ämnena Svenska och Engelska på högstadiet och jag är mentor i en 9:a. Jag har varit verksam som lärare i snart 20 år. Jag jobbar som Förstelärare på vår skola och driver tillsammans med mina duktiga kollegor ett utvecklingsarbete i Kollegialt lärande sedan två år tillbaka.

1) Hur arbetar du för att inspirera dina elever till läsning?

Idag kan jag inte dela ut en skönlitterär bok som jag gjorde för 10 år sedan och be eleverna läsa den. Nu behöver jag stödja, vägleda och inspirera eleverna både innan, under och efter läsning. Ungdomar läser inte alls i samma utsträckning som tidigare och då är det vår skyldighet i skolan att presentera litteratur i alla dess former. Jag försöker numera att ha en medveten läsundervisning där eleverna inte lämnas ensamma i sin läsupplevelse utan att vi tillsammans pratar, skriver och reflekterar kring texterna vi möter. Dessutom, att ha högläsning fungerar även i år 9!

Eftersom vi just nu på skolan fördjupar oss i Kooperativt lärande så experimenterar jag för fullt med nya spännande strukturer för att få ”alla med på tåget” och bli delaktiga. I min 7:a läser vi exempelvis ”Isdraken” av Mikael Engström. Eleverna har läsläxa varje vecka, vi läser en del på lektionerna men jobbar även en hel del med innehållet. Vi använde oss av en struktur sist som kallas för ”Karusellen”. Jag hade delat upp klassen i grupper, placerat ut 7st läsförståelsefrågor på A3 papper runt om i klassrummet och eleverna fick, i sina grupper cirkulera runt och fylla i svaren. Resultatet blev överraskande bra då eleverna diskuterade kring det lästa tillsammans, de svaga eleverna hamnade på banan och jag som lärare kunde gå runt i lugn och ro och lyssna och ta del av alla spännande samtal. Som avslut lät jag dem enskilt reflektera kring en av frågorna och skriva ner sina tankar. Självklart fick de ta hjälp av alla ifyllda A3-papper och inspireras av varandra vilket resulterade i att jag fick in skrivuppgifter från samtliga i klassen. Den gemensamma läsningens fördel innebär att elever som ogärna läser en bok dras med och vill inte hamna utanför vad resten av klassen delar gemensamt vilket oftast leder till att den mest motvilliga läsaren faktiskt läser en hel bok. Högsta vinsten för mig som lärare när man ser det hända!

2) Vilka egenskaper tycker du är de viktigaste hos en bra lärare?

Att man som lärare har en förmåga att skapa relationer med sina elever är väldigt viktigt. Om eleverna känner förtroende för dig så är det så mycket lättare att nå längre i ämnena. Lyhörd, lågaffektiv i sitt bemötande och professionell är också viktiga egenskaper. Att vara förändringsbenägen och följsam i sitt lärarskap, tycka att det är kul att lära nytt och förstå att vi som lärare aldrig blir fullärda är också A och O i vårt yrkesval. För att ha möjlighet att vara en bra lärare behöver läraren i sin tur känna sig hörd, ha en arbetsbelastning som fungerar för att undvika förrädisk stress samt känna glädje och trivas i sin profession.

3) Om du får sia lite, hur tror du att skolan kommer att se ut i framtiden, till exempel om tjugo år?

Jag önskar verkligen att om 20 år så är lärarens arbetsbörda mer rimlig, att vi får tid att utveckla vår pedagogik och våra lektioner så att de blir så bra som möjligt. Fler söker sig till yrket och vi har en positiv kurva som pekar uppåt med behöriga lärare och rätt resurser i skolan. Att vi kan samverka ännu mer som ett team och arbeta förebyggande kring eleverna; elevhälsa- pedagoger- soc.- föräldrar, för att motverka den psykiska ohälsan bland elever. Jag hoppas även att vi i alla ämnen jobbar mer språkinriktat där läsningen är i fokus, kanske kan vi skaka liv i våra till synes sorgliga skolbibliotek igen. I klassrummen ser vi ett förändrat lärandekodex där så många elever som möjligt är delaktiga i undervisningen, där eleverna är elevresurser åt varandra istället för att jag som lärare pratar bort större delen av lektionen. Vi ser då förhoppningsvis en ökad motivation, lugnare och mer empatiska klassrum där elever och lärare lär tillsammans!

Jag vill skicka tre frågor vidare till Ingrid Eisengarten, Grillska Gymnasiet:

  1. Då du jobbar på en gymnasieskola som snabbt fick växla om till distansundervisning, hur löste ni det?
  2. Vilka utmaningar har ni stött på hos eleverna? Hos er pedagoger? Men också vad har varit positivt med den här omställningen?
  3. Du har varit lärare på mellan-hög och gymnasieskolan. Vad ser du för likheter, utmaningar och behov på de olika stadierna?

Senast uppdaterad: 27 mars 2020

Publicerad: 27 mars 2020
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?