Nyårslöftet: Hälsofrämjande arbete!

Välkomna alla läsare till en ny termin där vi under våren satsar på inlägg om hälsofrämjande arbete i psykologbloggen. Hälsa och lärande hör ju ihop, det har Kungliga vetenskapsakademin slagit fast redan 2010. Hälsa är ett stort område!

När Vetenskapsrådet år 2012 gick igenom en generell databas efter artiklar om skolarbete och hälsa fann de hela 40 000 artiklar om hälsa, och 21 000 artiklar om skolprestation. Men misströsta inte, bara 800 artiklar handlade generellt om både hälsa och skolprestation samtidigt, och det är kanske en rimlig mängd att läsa?

Vad är då hälsa? WHO antog på 1980-talet en definition som bara har reviderats lite sedan dess. Enligt den är hälsa ett sätt att kunna leva produktiva liv, både individuellt, socialt och ekonomiskt. Med andra ord: Alla dina personliga resurser, hur kroppen fungerar och hur du tycker att du mår, allt kan vara en del av hälsan om det gör saker möjliga för dig. Kan du tänka egna tankar, ta dig till en meningsfull aktivitet och umgås med andra så har du i någon mening hälsa. Den kan alltså finnas samtidigt som sjukdom, eller samtidigt med en pandemi för den delen.

Hälsa kan vara många olika saker

Hälsa kan vara många olika saker, men är utan tvekan relationsberoende. Anette Wickström vid Linköpings universitet frågade skolungdomar vad de ansåg vara viktigt för deras hälsa. I princip alla, 99 %, hade med “vänner och familj” I sitt svar. I en intervju med ungdomar I Örebro som bytt från kommunal skola till privat, men sedan återvänt till den kommunala skolan de gått på innan, nämnde samtliga ungdomar en viktig vuxen på skolan som gav trygghet eller bra praktiskt hjälp i deras lärande. Ett praktiskt exempel på hur hälsofrämjande arbete kan spela roll också för elevantalet.

Det finns faktorer vi kan påverka själva och faktorer som styrs mer av omständigheter. Det mest stabila kartläggningsfyndet i den återkommande enkäten “Liv och hälsa ung” är att socioekonomisk status förklarar mycket av psykisk hälsa. Det är viktigt på samhällsnivå att förbättra levnadsvillkoren för de som har det dåligt ställt. Den här bloggen kommer däremot i en serie på några inlägg fokusera på faktorer som vi kan påverka direkt, antingen som lärare eller som föräldrar – eller som unga i skolan.

Följ den här bloggen i vår för ett inlägg var tredje vecka om skolungdomars hälsa!

/Michael Dahlman, psykolog Örebro kommun

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!