På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny

Att observera och reflektera

För ett par veckor sedan tog jag del av två olika föreläsningar och där båda hade som fokus att lyfta Barnkonventionen. Eftersom jag har genomgått nivå 2 inom ICDP är jag Vägledare i programmet Vägledande samspel. Som Vägledare ska jag försöka lyfta Barnkonventionen i de sammanhang som jag kan och varför jag nu tar upp detta är att artiklarna 1-41 inom Barnkonventionen kommer att bli lag från den 1 januari 2020.

Utifrån min roll som Vägledare inom ICDP och specialpedagog tycker jag att det är en självklarhet att alla vuxna på en skola ska aktivt jobba för att ta del av elevers röster och få elever att vara delaktiga i beslut som rör deras utbildning och välmående.

Det jag gillar med min arbetsplats är att jag tycker att vi redan är bra på att synliggöra elevers röster, det ser jag ofta i det engagemang som pedagogerna visar. Samtidigt som vår nuvarande kompetensutveckling utmanar oss att ytterligare sätta ord på det arbete som vi redan gör samt ger oss fler nya redskap på hur vi kan utvecklas ytterligare.

De senaste veckorna har min grupp inom SFL arbetat intensivt med delaktighet och tre artiklar som vi har arbetet med har fokuserat mycket på vad just delaktighet är. Vi blir utmanade i att kunna sätta ord på hur vi gör och varför vi gör som vi gör. Den artikel som jag främst kommer att lyfta i detta blogginlägg är:

  • "Delaktighet – observera och reflektera i elevers lärmiljö" av Kristina Szönyi och Tove Söderqvist Dunkers

Samtliga artiklar betonar delaktighetsaspekterna som jag skrev om i mitt förra blogginlägg och att de alltid ska finnas med i vår reflektion och i våra möten med elever. Om till exempel en pedagog väljer att observera sin grupp och därefter analyserar observationen kommer den säkert att upptäcka en eller flera delaktighetsaspekter. Om pedagogen istället väljer att avsätta tid med en eller flera elever för samtal så kan pedagogens syfte vara att få till ett utforskande samtal och även här kan en eller flera delaktighetsaspekter blir synliga i analysen efteråt.

Att observera hela elevgruppen

I artikeln "Delaktighet – observera och reflektera i elevers lärmiljö" är huvudsyftet att få pedagogerna att utföra en observationsaktivitet för att se över undervisningens villkor för delaktighet. Det kan lätt ske att endast vilja titta på en elev men artikeln uppmanar att försöka se hela gruppen istället. Det jag fick till mig i diskussionsmomentet är att pedagogerna valde olika tillvägagångssätt när det kom till utförandet av aktiviteten. Tiden spelar alltid en roll och i de fall där pedagogen inte hade möjlighet att observera hos t.ex. en kollega valde den istället att fokusera på den egna gruppen och jag tänker att det inte behöver vara fel.

Att fokusera på undervisningens villkor var av vikt och förutom att ha i bakhuvudet de olika delaktighetsaspekter så behövde pedagogerna också försöka identifiera vilken kultur som var mest framträdande. Dessa olika kulturer har olika normer och värderingar, men även olika mening samt krav på elever:

  • Undervisningskultur
  • Kamratkultur
  • Omsorgskultur

Även om aktiviteten var mer riktad till att pedagogerna skulle fokusera på gruppen så ser jag att det kan också vara positivt att fokusera på vissa individer. Varför jag ställer mig positiv till det är att då får pedagogerna möjlighet att närmare observera just en elev utifrån delaktighetsaspekter samt försöka se vilken eller vilka kulturer som är mest framträdande.

Vidare i diskussionerna framkom det att det gav pedagogerna en hel del att kunna observera och reflektera. Att se sin grupp eller några individer på fritids gav en annan bild än den som pedagogen möter i klassrummet. Att observera sin elev eller grupp under rasten kan också synliggöra mer än det som främst sker i klassrummet. Att besöka varandras lektioner väcker också nya tankar och funderingar och min slutsats var att aktiviteten var givande.

Vill man ha stöd i detta arbeta så finns det en mall att använda från skriften Delaktighet – ett arbetssätt i skolan (Specialpedagogiska myndigheten, 2015). Där är de sex delaktighetsaspekterna fogade samman med kulturer. 

Så sammanfattningsvis, det vi gör i denna satsning är att vi får möjlighet att bryta ner de observationer som görs och vi försöker hitta de kulturer pedagogerna tyckte var mest framträdande samt koppla det till de någon eller några av de sex delaktighetsaspekterna. Jag tycker att detta var en viktig övning för pedagogerna. De tog sig tid att observera och fick möjlighet att reflektera tillsammans utifrån ett nytt redskap.

Jag avslutar blogginlägget med två frågor som kan vara värda att fundera på:

  • Vilken innebörd har undervisningskultur, kamratkultur och omsorgskultur på er skola? Hur syns det i verksamheten?
  • Hur samspelar kulturerna och vilka konsekvenser för det för elevernas lärande?

Hälsningar
Petra Lycke
@delaktighetochinkludering

Senast uppdaterad: 16 december 2019

Publicerad: 16 december 2019

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8-16.30

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl. 12-16.30

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se