Tydliga samband mellan resultat på nationella prov i årskurs 3 och gymnasiebehörighet

Elever utan godkänt resultat på de nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 riskerar att inte uppnå gymnasiebehörighet. Det visar en ny studie från Handelshögskolan vid Örebro universitet.

– Det är viktigt att skolorna använder resultaten på de nationella proven och tidigt sätter in stöd för dessa barn, säger Elin Vimefall, en av forskarna som står bakom rapporten.

Handelshögskolan vid Örebro universitet har på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) studerat sambandet mellan elevers resultat på nationella proven i svenska och matematik och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet och att ta en gymnasieexamen.

Studiens resultat visar att elever som inte klarar de nationella proven under lågstadiet behöver tidiga och adekvata insatser för att senare nå behörighet till nationella program på gymnasiet och ta en examen. Rapporten redovisar statistiskt säkerställda positiva samband mellan provresultaten i matematik och i svenska i årskurs 3 och sannolikheten att i slutet av årskurs 9 ha uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram.

Elin Vimefall. FOTO: Jesper Matsson

– Vår studie visar att resultaten på de nationella proven i årskurs 3 är av stor vikt för att tidigt identifiera elever i behov av extra stöd. Sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet skiljer sig markant mellan elever som klarat alla delprov i årskurs 3 och de som inte gjort det, säger Elin Vimefall, lektor vid Handelshögskolan, Örebro universitet.

Hur ska skolorna och pedagogerna tänka kring/använda resultaten i din forskning?

– Jag tänker att våra resultat tydligt visar att vi tidigt kan identifiera vilka elever som har en stor risk att inte klara behörigheten i årskurs nio. Det är således viktigt att skolorna använder resultaten på de nationella proven och tidigt sätter in stöd för dessa barn. Sen vet jag att det ofta är svårt att få resurserna att räcka till men då är min förhoppning att våra resultat även skall kunna användas som underlag när man argumenterar för mer resurser. Om vi kan visa att vi vet vilka dessa elever är och att det dessutom blir väldigt dyrt om man inte gör någonting så kanske det kan användas som argument för att tillsätta mer resurser tidigt och inte vänta för att se om det läser sig ändå, säger Elin Vimefall.

Katarina Arkehag

Katarina Arkehag, förvaltningsdirektör Förskole- och grundskoleförvaltningen om studien:
- Det är verkligen en intressant forskningsstudie som jag vill veta mer om och som är viktigt för alla som arbetar i skolan att ha kunskap om. Den verkar bekräfta det som vi ser i våra analyser om elevers resultat i Örebro kommuns skolor. Underlag som är viktiga för att skapa rätt förutsättningar för skolorna och eleverna. Jag tänker också att det ibland är för sent att vänta till årskurs 3. Vi behöver fånga upp de elever redan i årskurs 1. Här ser vi också samband att många som inte kan läsa i årskurs 1 inte heller klarar behörighet för gymnasiet.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Fakta om studien

  • Studien har följt den första gruppen av elever som i årskurs 3 genomförde nationella prov i svenska och matematik.
  • Analysen bygger enbart på resultaten för de elever som har genomfört alla delprov på de nationella proven i respektive ämne. Detta skapar ett selektionsproblem då de eleverna med störst problem ofta har större sannolikhet att av någon anledning inte genomföra alla delprov.
  • De elever som inte har genomfört alla delprov, har en avsevärt lägre sannolikhet att i slutet av årskurs 9 vara behöriga till gymnasiet än övriga elever.
  • Genomgående finner studien att för de elever som klarar alla delprov i årskurs 3 går det relativt bra även senare i utbildningsystemet. Av dem som klarar alla delprov i svenska/matematik i årskurs 3 får cirka 98 procent godkänt provbetyg även i årskurs 6 och cirka 93 procent är behöriga till gymnasiet 2016.
  • Sammantaget tyder resultaten på att de nationella proven i årskurs 3 är en viktig indikator för hur det går för eleven senare i skolan och resultat på proven kan användas som en markör för behovet av tidigare insatser. Dessa prov är knutna till garantin för tidiga stödinsatser.

Senast uppdaterad:

Publicerad: