Månadens forskare: Henric Bagerius

Det kvinnliga klädesplagget korsetten står i centrum för Henric Bagerius forskning. Ett klädesplagg som under slutet av 1800-talet blev symbolen för kvinnors modeslaveri. Man ville befria kvinnan från den trånga korsetten och ersätta med andra klädesplagg. Debatten som följde blev en katalysator för en mängd frågor kopplade till personlig frihet, socialt ansvar, nationell identitet, kvinnlighet, anständighet, ytlighet och skönhet. Månadens forskare fascinerades över hur ett klädesplagg kunde bilda utgångspunkt för en sådan stor och bred debatt som rörde så många olika delar.

Henric har tagit dåtidens frågor till nutiden för att historien har så mycket att berätta och lära oss om vår samtid. Efter att han skrivit boken Korsettkriget: Modeslaveri och kvinnokamp vid förra sekelskiftet och ansvarat för en utställning på samma tema på Örebro universitet började nästa steg i processen.

Läs mer om boken och utställningen på Örebro universitets sida.

– Jag insåg att korsettfrågan är väldigt aktuell i vår tid. Det har till exempel blivit en jättefråga i modebranschen idag – unga kända kvinnor har börjat använda korsett igen i form av hårt åtsittande underplagg (shapewear). Historien och kroppsidealen går igen. Vi klänger oss alltså fast vid ett plagg som redan för 140 år sedan ansågs vara omodernt och förlegat, säger Henric.

Utställningen kopplar ihop nutid och dåtid

Utställningen har visats upp på flera ställen runt om i Sverige och 10 juni är det dags för Dunkers kulturhus i Helsingborg att öppna portarna. Det som blivit allt starkare i och runt utställningen är hur dåtiden och nutiden kan kopplas ihop för att möta besökare, inte minst unga.

– För mig som forskare har detta blivit ett didaktiskt projekt som handlar om att jag kan utforska hur min forskning kan bilda utgångspunkt för diskussion om vår tid tillsammans med unga människor. Det är otroligt spännande och så viktigt att få igång samtalet och anlägga de historiska perspektiven på vår nutid.

Elever som sett utställningen reagerar lite annorlunda. Men gemensamt för de flesta är att det historiska perspektivet saknas och reaktionerna kopplas ofta till elevernas verklighet idag.

– Det finns elever som tar det ett steg till och funderar på vad som är vår tids korsett. Vilka plagg kommer man om hundra år säga är vår tids korsett? De eleverna använder historien till att bli kloka. Just den här gruppen är ganska liten men jag vill att de ska bli fler – de som använder historien för att förstå vår nutid.

Hur kan lärare arbeta i klassrummet för att koppla samman nutid och dåtid?

– Jag tänker att lärare kan inspireras av att jobba kronologiskt med andra typer av kronologier än man brukar använda. Vanligtvis handlar undervisningen mycket om förändring och utveckling. Kan man istället prata mer om processer som har pågått i historien och som pågår idag och fokusera på processerna sida vid sida snarare än förändringar i det förflutna, är det lättare att koppla ihop nutid och dåtid. Historien är inte en linjär utveckling, utan vi lever om historien och vi lever med ett bagage som kommer tillbaka hela tiden. Vi tror vi är moderna och befriade men så tittar man på vissa saker och ser att vi har ju väldigt lika föreställningar och tankar som vi hade för 150 år sedan, säger Henric som också tipsar om utbildningsradions filmer om korsetten som lärare kan använda i klassrummet som ett sätt att koppla ihop nutid och dåtid.

Filmen "Det svenska korsettkriget" hittar du här

Min historiska ryggsäck – samarbete mellan studenter och elever

Min historiska ryggsäck heter ett annat forskningsprojekt som Henric driver tillsammans med kollegor just nu. Projektet genomförs på lärarutbildningen och på Karolinska gymnasiet i Örebro. Studenterna på lärarutbildningen får packa en historisk ryggsäck med ett föremål som speglar dels deras egen historia, dels en större historisk utveckling. Ryggsäcken packas upp och allt sätts in i ett sammanhang – varför studenterna valt det och varför de tycker att det speglar deras egen historia. Lärarstudenterna tar sedan övningen till gymnasiet och genomför den med gymnasieelever.

– Det här är en av de övningar som studenterna uppskattar mest och som också eleverna gillar. Målet med övningen är att kunskaper om historia tar sin utgångspunkt i elevens egen identitet. Berättandet står i centrum och nutiden blir en utgångspunkt för historien.

I övningen ser Henric elever som blommar ut – elever som kanske inte alltid känner sig hemma i den mer traditionella undervisningen. Helt plötsligt får dessa elever en röst i historien.

– Vi får höra fantastiska historier, både solskenshistorier men även de som är mer sorgliga och gripande. Till exempel mormors mor som suttit i koncentrationsläger, farfar som var krigsbarn från Finland, pappa som flydde från Syrien eller kanske till och med eleven själv som flytt från krig. Den här typen av undervisning, när man låter nutiden vara utgångspunkt för historia, skapar en enorm resurs för lärare i form av olika historiska exempel och berättelser som man kan knyta an i sin undervisning.

Henric avslutar:

– Så här kan vi verkligen öka unga människors intresse för historia – att göra dem till historiska aktörer och få dem att förstå att de är en del av historien. Att de ÄR historia.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro