Månadens forskare: Andreas Bergh

– Skolan är inte ett isolerat vakuum utan den finns i ett sammanhang. Skola och utbildning är en stor kraft för vårt samhälle, där vi får mötas och få nya perspektiv och kunskaper. Utbildning är därför också en oerhört viktig grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle, inleder Andreas Bergh.

Månadens forskare lyfter skolan och dess undervisning som en nyckel till mycket i vårt samhälle. Lärare och skolledare har en viktig men väldigt komplex uppgift. Det behövs stöttning och stöd så att verksamheterna får rätt verktyg i sin verktygslåda. Kärnfrågan är hur lärarna kan stöttas på bästa sätt. Krav måste ställas men samtidigt måste man lita på professionen.

Aktörerna i skolsystemet påverkar i högsta grad lärarnas situation. Andreas forskning rör sig därför mellan olika nivåer av utbildningsystemet och aktörer som skapar villkor för skolpolitiken.

Forskade kring nedläggningen av Vivallas högstadium

Ett exempel på detta är forskningsprojektet "Att motverka segregation genom utbildning" där Andreas tillsammans med kollegorna Jan Jämte, Anders Trumberg och Emma Arneback undersökte hur nedläggningen av Vivallaskolans högstadium påverkade elever och lärare på de nya anvisningsskolorna.

– Här gjorde Örebro en radikal förändring för att bryta skolsegrationen. Vi undersökte hur måluppfyllelsen och integrationen påverkats av beslutet. Vi forskare har en viktig uppgift att ställa bra frågor och belysa både möjligheter och utmaningar för att underlätta för både lärare och beslutsfattare, säger Andreas Bergh.

Studien såg inga förbättringar i måluppfyllelse (dock krävs mer uppföljning över tid för att ge säkrare svar). När det gäller integrationen var bilden mer delad.

– Vi såg fantastiska exempel på brobyggare bland eleverna som genom möten och diskussioner med de nya eleverna öppnade upp och minskade gapet mellan grupperna. Samtidigt såg vi ibland en intern segregation, där elever med olika etnisk bakgrund tenderar att skapa parallella men separata sociala gemenskaper utanför lektionstid.

– Vad som är rätt och fel här är en komplex fråga. Det handlar dels om ideologi och politik och dels hur olika skolkulturer ser ut. Olika kommuner har gjort på olika sätt men en utgångspunkt skulle kunna vara att tänka som en bordsplacering på ett bröllop ungefär. Vi behöver blanda individer men samtidigt ha kvar tryggheten. Och lärarna måste ha rätt verktyg för att ge eleverna en undervisning anpassad utifrån deras behov i de nya klasserna.

Lärare behöver stöttning och vägledning

Lärare behöver få stöttning och vägledning när dessa stora beslut sker. Andreas efterlyser en kunskapsbank, nätverksträffar och att lyfta goda exempel tydligare men också en tydlig och närvarande forskning i beslut och hur arbetet sker i den nya situationen.

Fler och fler saker inom skolan blir juridiska och rättsligt reglerade. Precis som i fallet med nedläggningen av Vivallas högstadium så ställs ofta lärare inför faktum – något nytt som styr skolan och undervisningen, utan att lärare fått någon större vägledning eller stöttning. Ett exempel på detta är Barnkonventionen som blev lag i Sverige 2020. Detta har haft stor påverkan på skolor och har blivit ytterligare en juridisk aspekt för Sveriges rektorer och lärare att ta hänsyn till. Andreas menar att beslutet att göra Barnkonventionen till lag är ett led i en allt starkare juridfiering av skolväsendet under de senaste decennierna.

– Beslutet att göra Barnkonventionen till lag föregicks av många och långt ifrån enkla diskussioner där fördelar vägdes mot nackdelar. Även om det knappast var någon som ifrågasatte vikten av att betona barns rättigheter så varnade tunga juridiska remissinstanser för ökad oförutsägbarhet och att många frågor nu kommer behöva avgöras i domstol, säger Andreas Bergh.

Målsättningen med forskningen är att titta på vad som händer i olika delar av skolväsendet när Barnkonventionens skrivningar ska implementeras. Två studier ska undersöka detta både ur ett lokalt och ett nationellt perspektiv.

Upprorsgrupper på sociala medier

Ett tredje forskningsområde behandlar lärare och Facebook. Andreas och hans forskarkollegor kommer att undersöka hur det sociala mediet och dess "upprorsgrupper" som startats av lärare, kan förstås i en allt mer förändrad samtid. Hur påverkar dessa grupper skolan, lärare och beslutsfattare? De virtuella och expanderade lärarrummen i sociala medier skapar nya möjligheter för spridning av budskap via skapandet av nya allianser på olika arenor.

– Lärarna kan potentiellt sett få mer inflytande och på ett nytt sätt styra debatten med dessa egeninitierade grupper. Ur en demokratisynpunkt kan detta möjligen bidra till erfarenhetsutbyte, men gynnar grupperna verkligen professionens olika behov och ytterst lärandet och det goda i skolan? frågar sig Andreas Bergh?

Facebookgruppen lärarupproret har till exempel cirka 14000 medlemmar och under vissa perioder har det gjorts 40-50 inlägg. Lärares diskussioner i lärarrummet har blivit mer virala och når många människor. Men om och i vilken mån det innebär att lärares vardag diskuteras och yrkets komplexitet lyfts upp på ett nytt sätt, det är en öppen fråga.

– På kort sikt hoppas vi kunna visa en nyanserad bild av lärares vardag som inte bara formas av skolans fysiska vardag utan även av lärares interaktioner i ett nätbaserat forum. På lång sikt menar vi att projektet kan bidra till kunskap om ett välfärdssamhälle i förändring och vilka krav detta ställer på utbildningssystemets olika professioner, avslutar Andreas Bergh.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro