Lokalt processtöd

Syftet med det lokala processtödet är att vara ett stöd till skolorna genom att identifiera problem och förstå orsakerna i den egna verksamheten, utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, identifiera områden för verksamhetsutveckling samt skapa delaktighet på flera nivåer.

2024 genomfördes en pilot på Rostaskolan. Läs mer om piloten i en artikel på Pedagog Örebro: "Lokalt processtöd växer fram, Rostaskolan F-6 tar täten"

Bakgrund

Förskole- och grundskoleförvaltningen har deltagit i Skolverkets processtöd Samverkan för bästa skola. Före 2020 deltog förvaltningen med tre grundskolor, ett geografiskt förskoleområde samt på huvudmannanivå. I augusti 2021 inleddes en andra omgång med ytterligare två grundskolor. Sedan januari 2023 har två nya grundskolor samt huvudmannanivån påbörjat en tredje omgång.

Med utgångspunkt i dessa erfarenheter har förvaltningen utvecklat ett eget lokalt processtöd. Syftet är att ta tillvara den kompetens och de lärdomar som byggts upp under samverkansarbetet med Skolverket och använda dem för att stödja fler skolor. Skolverkets processtöd utgör grunden för arbetet, men har anpassats till en lokal kontext i Örebro.

Permanentad verksamhet

Från 2025 är det lokala processtödet en permanentad verksamhet. Medarbetare vid utvecklingsenheten på Förskole- och grundskoleförvaltningen är processledare. Arbetet på enheten sker under ett läsår med processmöten med tillhörande mellanrumsarbete. Rektor utser en processgrupp som agerar analysgrupp och träffar processtödjarna på processmöten som sker cirka en gång i månaden. I mellanrumsarbetet ansvarar processgruppen och rektor för att involvera övrig personal i arbetet.

2025/2026 genomförs det lokala processtödet på Garphyttans skola.

Urvalet av skolor bestäms av verksamhetschef för grundskolan tillsammans med rektor.

Processtödjare kan hjälpa till med

• Identifiera, ringa in och prioritera problem​.
• Genomföra kartläggningar (exempelvis mötesobservationer och elevintervjuer)​.
  
• Formulera mål och i att ta fram synliga tecken på förbättring​.
  
• Strukturera och skapa hållbarhet i utvecklingsprocesser​.
  
• Uppföljningsarbete​.
  
• Stötta genom att skapa underlag för kvalitativa diskussioner​.
  
• Stötta i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet​.
  
• Visa på goda exempel.

Lokalt processtöd steg för steg

Steg 1: Introduktionsmöte med rektor och all personal.

All personal på skolan får en introduktion till processen, där förutsättningar och upplägg för arbetet presenteras. Det är avgörande att alla medarbetare involveras från start för att skapa engagemang och säkerställa att processen blir framgångsrik.

Steg 2: Förbättringshistoria, framgångsfaktorer, individnivå, strukturnivå och processnivå

Skolans processgrupp träffar processledarna för att analysera vilka utvecklingsinsatser som har genomförts och vilka som varit mest framgångsrika. Faktorer för framgångsrik skolutveckling, som ingår i det nationella kvalitetssystemet, introduceras. Parallellt påbörjas arbetet med att skapa en nulägesbeskrivning för skolan utifrån individ-, struktur- och processnivå.

Steg 3: Elevintervjuer, Mötescanning, statistikunderlag måluppfyllelse, nylägesanalys

Elevintervjuer genomförs med elever från samtliga årskurser samt fritidshem. Dessutom görs en mötesscanning för att få en överblick över skolans mötesstruktur. Processledare tillsammans med förvaltningens kvalitetsledare tar fram statistik kring måluppfyllelse och analyserar skolans aktuella situation. Skolan kompletterar med egen data, exempelvis trygghetsenkäter och interna bedömningar.

Steg 4: Identifiera problem, arbeta med undervisningsobservationer

Fokus i detta steg ligger på att identifiera skolans problem kopplade till måluppfyllelse. Problemen prioriteras utifrån vilka insatser som bedöms ge störst effekt framåt. Vanligtvis fastställs en till tre prioriterade problemområden. Därefter riktas arbetet mot struktur- och processnivån, som kopplas till de valda problemområdena. För att få en tydligare bild av undervisningens kvalitet och likvärdighet planeras undervisningsobservationer.

Steg 5: Orsaker till identifierade problem

Arbetet fokuserar på att identifiera orsakerna bakom de prioriterade problemen. För varje problem listas och analyseras orsakerna, och alla relevanta nivåer involveras i processen. Som stöd introduceras effektkedjan för att skapa en tydlig koppling mellan orsaker, insatser och önskade resultat.

Steg 6: Arbeta med effektkedja kring identifierade problem, åtgärdsplan, koppling till skolans verksamhetsplan

Arbetet fokuserar på att skapa en effektkedja för varje prioriterat problem. För att konkretisera insatserna sätts både delmål och långsiktiga mål upp. Dessa mål och åtgärder kopplas direkt till skolans verksamhetsplan för att säkerställa att arbetet blir en integrerad del av skolans utvecklingsarbete.

Steg 7: Aktivitetsplan, spridning, förbättringsstöd

Utifrån effektkedjan tas en aktivitetsplan fram för det fortsatta arbetet. Planen omfattar även hur insatserna ska spridas till övriga skolor. Förbättringsstöd planeras utifrån aktivitetslistan, och utvecklingsenhetens kompetenser – såsom logopeder, specialpedagoger, kuratorer, samordnare och planerare – finns tillgängliga. Vid behov kan även externt stöd kopplas in för att stärka arbetet.

Steg 8: Uppföljning

Kontinuerliga träffar med rektor och processgrupp för att stötta skolan i processen.