Berättarväx - att växa tillsammans genom att läsa och samtala

Projektets bakgrund

Projektet vilar på det enkla faktum att föräldrar inte läser lika ofta för sina barn idag som för 30-40 år sedan. Undersökningar som gjordes på 80-talet har nämligen visat att 80 % av alla föräldrar läste för sina barn i genomsnitt 30 minuter per dag. Motsvarande undersökning år 2012 visade att siffran hade sjunkit till att endast 35 % av föräldrarna läser för sina barn och då endast i genomsnitt 3-4 minuter per dag. - Det här talar ju sitt tydliga språk. Vi lever i en annan typ av samhälle idag, där vi har annan input som stör själva bokläsningen, säger Eva-Lott Gärskog som är initiativtagare och projektledare för projektet. Forskning har visat att högläsning är viktigt för ordförrådet. Hela 80 % av barns ordförråd kommer från mötet med litteratur. Det är i samspelet som utvecklingen sker, fortsätter Eva-Lott.

Med anledning av de sjunkande siffrorna som rör barn och ungdomars läsning i Sverige genomförs nu en rad olika satsningar kring läsning. Både nationellt och lokalt. Åke Johansson, rektor på Karolinska gymnasiet, berättar att man på Karolinska gymnasiet har låtit all pedagogisk personal vara med i läslyftet för att höja nivån på läsundervisningen på hela skolan. - Alla lärare är ju egentligen lärare i svenska, säger Åke.

Det var dock när Eva-Lott själv började fundera på om hon som svensklärare skulle kunna göra något som ökade läslusten hos eleverna som tankarna om Berättarväx föddes. - Jag ville skapa möten genom litteraturen och över generationsgränserna och då inte bara med läraren utan med andra vuxna som finns runt eleven. Det kan vara föräldrar, bonusföräldrar eller till och med mor- och farföräldrar som läser och delar sina läsupplevelser tillsammans med sina nära ungdomar. Samtalen om berättelserna och sambanden mellan den fiktiva berättelsens värld och den egna livsvärlden kan bli en utvecklande upplevelse för både ungdomarna och de vuxna, menar Eva-Lott.

Pilotprojektet 2016

Erbjudandet om att läsa en bok tillsammans med en närstående vuxen, och därmed även ingå i projektet, gick till en början endast ut till eleverna i en av klasserna på skolan och det var sex elever som nappade på idén tillsammans med sina vuxna anhöriga. Det första temat, som var Barndom och uppväxt, var ett tema som både ungdomarna och de vuxna kunde relatera till. Olika böcker inom temat valdes och den gemensamma läsningen påbörjades i paren där de läste samma bok parallellt under fem veckor. Under tiden som eleverna och deras anhöriga läste sina böcker skulle de även löpande samtala kring olika centrala frågor som rör handlingen i böckerna och för att få stöd i sina samtal använde de olika, på förhand bestämda, samtalsfrågor som skulle locka till vidare samtal kring läsningen. Vad tyckte du om i berättelsen? Var det något du inte tyckte om? eller Känner du igen något från ditt eget liv? är exempel på hur samtalsfrågorna var utformade. -Det är genom samtalen som vi får en fördjupad förståelse för berättelsen och gör att det blir något mer än en enskild upplevelse, menar Eva-Lott.

Även i skolan hade eleverna samtal kring sin läsning. Eftersom de hade läst olika titlar så fick de då börja med att berätta kort om vilken bok de hade läst för att sedan gemensamt diskutera de samtalsfrågor som var knutna till temat.

Respons från föräldrar

Eva-Lott berättar att det var just den positiva responsen från både eleverna och de vuxna anhöriga som gjorde att hon valde att gå vidare och fortsätta arbetet som senare skulle bli Berättarväx.

Att hitta gemensamma saker med 15-16-åringar kan vara en utmaning som förälder. Att få ta del av deras inre liv på ett naturligt sätt kan vara knepigt att få till. När förslaget om att läsa en gemensam bok tillsammans med min dotter kom från skolan, såg jag direkt en möjlighet att få dela en bit av hennes liv. En upplevelse som vi delade så ofta när hon var liten och jag läste för henne. Att läsa samma bok gav flera bra och fina samtal, om innehållet och om hur lika och olika vi tänkte om personer och händelser. Samtal vi annars inte skulle fått. Det var också intressant att få ta del av de andra familjernas berättelser och upplevelser när vi träffades i skolan och gemensamt samtalade om böckerna. Fick flera intressanta tips på andra böcker. Att dela är att leva (ärligt talat, det var ett tag sedan jag läste en hel bok). Berättarväx är en toppengrej som gav mig mersmak. - Pappa till en av eleverna i projektet.

Mål med projektet

Ett av de primära målen med projektet är naturligtvis att förändra och förbättra elevernas läsvanor och på så sätt öka måluppfyllelsen samt öka deras chanser att lyckas i skolan och i livet. Men det finns även mer långsiktiga mål. -Att vara en god läsare är väldigt viktigt även på lång sikt och i ett större perspektiv. Det är viktigt för våra ungdomar att redan nu bli demokratiskt skolade och utbildade samhällsmedborgare. Desto bättre läsvana man har, desto lättare har man också att ta till sig litteratur, skriftlig samhällsinformation och annat som man har nytta av när man ska vara en del av Sveriges demokrati, menar Åke.

Berättarväx 2018

Under våren och hösten 2018 har projektet utökats och erbjudandet om deltagande har gått ut till elever i fler klasser. Antalet deltagare ökade redan vid andra tillfället till 44 personer (22 läs-par) för att under hösten 2018 utökas ytterligare till 60 läsande elever och anhöriga. Dessutom är det nu fler vuxna på skolan som är involverade i projektet. Tre pedagoger, rektor, skolans bibilotekarie samt Greger Andersson, professor i litteraturvetenskap vid Örebro universitet. Föräldrar har informerats vid föräldramöten och det har genomförts en samtalskväll med café och boksamtal för alla läsare i projektet.

Det är med gott humör och goda förhoppningar inför framtiden som jag lämnar föreläsningssalen på Conventum den eftermiddagen. Hatten av för Eva-Lott, Åke och alla andra inblandade Karolinska gymnasiet. Bra jobbat!

/Stefan Karlsson, redaktionen Pedagog Örebro