Så har KSU-gruppen i Mellringe vänt frånvaro till närvaro

KSU-gruppen i Mellringe har lyckats att få flera elever, med en historia av mycket frånvaro, att gå i skolan igen. Vad ligger bakom det framgångsrika arbetet? Vi satte oss ner med specialpedagogen Karin Petersson och socialpedagogen Hanna Pardeby för att få veta mer.

Hanna Pardeby och Karin Petersson

De 24 eleverna i KSU-gruppen Lunden på Mellringeskolan 7-9 är numera på plats i skolan i mycket högre utsträckning än för något år sedan. Ett systematiskt och långsiktigt arbete där varje elevs unika situation stått i fokus, har varit framgångsrikt och eleverna har hittat tillbaka till skolan.

Vi träffar Karin Petersson och Hanna Pardeby för att få veta mer om arbetet.

– Vi hade många elever med en historia av problematisk skolfrånvaro. I vissa fall hade eleven inte varit i skolan på flera år. Vi satte igång ett långsiktigt systematiskt arbete för att få eleverna tillbaka till skolan, berättar Karin Petersson, specialpedagog

"En nyckel är att skapa en bra relation"

Arbetet har handlat mycket om att samla mycket information kring eleven, ha tät kontakt med vårdnadshavare och andra aktörer, till exempel Barn- och ungdomshabiliteringen och BUP, samarbeta tätt i teamet och få handledning utifrån.

– En nyckel är ju också att skapa en bra relation med eleven. Innan vi pratar närvaro i skolan måste vi skapa en relation som bygger på tillit. Hur arbetet kring det ser ut varierar från elev till elev. Hos en del elever gör vi till exempel hembesök för att påbörja arbetet. Vi lägger också stor vikt vid vilka personer i personalen som ”klickar” med eleven och de/dem får ta ett större ansvar kring eleven initialt, berättar Hanna Pardeby. 

– Eleverna är ofta kravkänsliga och det gäller att börja med små steg och försiktigt pröva och utvärdera. Vare sig det gäller arbetet kring att öka närvaron i skolan eller själva skolarbetet är det viktigt att eleven får känna att hen lyckas. Att individanpassa uppgifter både när det gäller upplägg och innehåll samt utgå från elevens intressen ser vi som en viktig del i att höja motivationen. Vi anpassar också det vi gör efter elevens dagsform, säger Karin Petersson 

Exempel på individuella planeringar som anpassas för varje elev.

Mötet med eleven måste hela tiden anpassas efter dagsform och var hen befinner sig just då. Viktigt också att ta reda på mycket bakgrund om eleven och dess situation. Information från tidigare skola samt samtal med vårdnadshavare lägger en bra grund. Men det handlar också att ha stort fokus på relationsbyggandet för att därigenom kunna skräddarsy skolgången för just den eleven.

– Det här är en process som måste få ta tid. Vi måste vänta in eleven. Sedan tar det tid att bygga relationer och tillit, säger Karin Petersson.

Miljön i gruppen viktig

Miljön i gruppen lyfts också fram som en framgångsfaktor i arbetet. Ett tillåtande klimat gör att eleverna känner sig trygga och som en viktig del i ett sammanhang. Lunden har också en relativt hög personaltäthet vilket gör det är lättare att individanpassa lösningar. Att jobba i team är också viktigt för att kunna samarbeta med flera olika kompetenser kring den aktuella eleven.

Sen vill vi också lyfta stöttningen från skolan EHG och EHT samt den handledning vi får från Centralt skolstöd. Handledningen ger oss nya infallsvinklar och hjälper oss tänka utanför boxen att vi tillsammans kommer vidare i vårt arbete, avslutar Karin Petersson och Hanna Pardeby.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Exempel på elevers arbetsplats kan se ut, korten med bildstöd som finns på alla elevers bänkar samt lektionsplanering på tavlan.

Fakta – det här är KSU

Står för kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper med autismspecifik kompetens.

Denna form av stöd ska ges om skolan, efter att ha genomfört en utredning av elevs behov av särskilt stöd, bedömer att elevens behov bäst tillgodoses genom särskild undervisningsgrupp. Elever har, enligt skollagen, rätt att få denna form av särskilt stöd på sin skola och ska inte behöva byta skola för att få detta stöd.

  • Varje skola ska erbjuda en särskild undervisningsgrupp på den egna skolan innan frågan om kommungemensam särskild undervisningsgrupp lyfts.
  • Beslut om särskilt stöd i form av kommungemensam särskild undervisningsgrupp med autismspecifik kompetens fattas av rektor och är överklagansbart.
  • Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper med autismspecifik kompetens finns på fem stycken skolor i Örebro.
  • KSU-gruppen i Mellringe består av två avdelningar och totalt 24 elever. Personalen består av pedagoger, socialpedagoger, specialpedagog och elevassistent.

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!