På orebro.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.

Vad är cookies? Jag förstår

Meny
  • Start
  • / Mer idrott och hälsa i skolan – "på tiden" enligt idrottsläraren Andreas

Mer idrott och hälsa i skolan – "på tiden" enligt idrottsläraren Andreas

100 timmar mer idrott och hälsa i grundskolan är ett faktum från höstterminsstart. Vi åkte till Kunskapsskolan och träffade idrottsläraren Andreas Tesell för att ta reda på mer hur den extra tiden använts och hur han ser på utökningen av ämnet.

Andreas tesell

Andreas Tesell är idrottslärare på Kunskapsskolan. Han är nöjd med att idrottsämnet får fler timmar.

Rörelse i skolan har länge varit ett hett debattämne. I skolans läroplan anges redan idag att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Regeringen har nu alltså även beslutat att ämnet idrott och hälsa ska få mer timmar.

Forskning visar att det finns positiva kopplingar mellan fysisk aktivitet och prestationer i skolan. Mer rörelse under skoldagen och mer idrott i skolan kan vara en viktig nyckel i att skapa förutsättningar för alla eleverna när det gäller att utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Fd utbildningsminister Gustav Fridolin i regeringen pressmeddelande om förändringen)

Skolverket pekar också på forskningsrapporter som också visar på ett tydligt samband mellan rörelse och inlärning. Dessutom rör sig bara bara 22 % av flickorna och 44% av pojkarna, tillräckligt. 

Kunskapsskolan

Med detta som bakgrund ville vi veta hur de extra idrottstimmarna används ute på skolorna. Vilka vinster och utmaningar finns? Når man fler elever nu än innan?

Vi träffar idrottsläraren Andreas Tesell på Kunskapsskolan 6-9. Han har varit verksam som idrottslärare i 15 år och på skolan i 13 år.

Tycker du att ämnet behöver 100 extra timmar?

– Det är på tiden att ämnet ges mer utrymme och tid. Det finns ett stort behov i samhället av att röra på sig. Vi kan presentera olika aktiviteter och lära eleverna hur de ska röra sig. Spontana lekar och rörelse försvinner mer och mer och där har ämnet en jätteviktig roll att spela. Det är framför allt viktigt att vi når dom som inte rör sig alls och jag tror vi har större möjlighet till det när ämnet nu utökas.

Vad gör ni mer konkret med den extra tiden?

– Vi får chansen att gå mer på djupet i olika moment. Det känns schystare mot eleven att kunna göra en bedömning på det dom lärt sig och inte bara på det de kunde innan. Vi har också lättare att få in olika teoretiska moment, som det varit nu har vi haft svårt att få in det då fokus ska ligga på rörelse i ämnet. Vi kan också prova på mer aktiviteter och mer "ovanliga" saker. Vi har helt enkelt fler alternativ som kan hitta rätt hos fler. På det sättet tror jag vi kommer nå flera med vår undervisning. Jag upplever också att en del moment har varit lite svåra för vissa elever - här kan vi nu lägga mer tid och få mer kontinuitet.

Vilka utmaningar ser du med den extra tiden?

– På vår skola löser vi kompetensen bra. Min idrottslärarkollega Anna Nordén som är utbildad matematik/idrott gick in heltid på idrotten. Nu delar vi på all undervisning vilket är positivt. Vi blir två idrottslärare som ser eleven i olika moment och kan föra en dialog runt bedömning. Men utmaningar är istället lokalfrågan och schemafrågan. Vi har tidigare varit iväg från skolan en hel del i olika aktiviteter men i och med fler timmar har vi valt att hålla oss till närområdet eftersom förflyttningstiden inte blir lika stor då. Det ställer också stora krav planering med lokaler (salarna vid universitetet).

Skolverket har efter samråd med bland andra idrottsforskare, högskolor och organisationer föreslagit att det utökade timantalet bör ligga i årskurserna 6-9. 80 timmar på högstadiet och 20 i åk 6. Anledningen till detta är eleverna i högstadiet rör sig betydligt mindre än de gjort tidigare. Många slutar dessutom med föreningsidrott i den åldern.

Zumba-pass

I Andreas fall innebär det en timme mer i veckan idrott per klass, något han alltså ser mycket positivt på. Men att rörelsen inte bara är idrottens uppgift, är Kunskapsskolan ett bra exempel på. Förutom extra tid i idrotten, jobbar nämligen också skolan med ett rörelseprojekt i åk 6 (RUR- rörelse under rast), där eleverna tjänar poäng via genomförda aktiviteter.

Skolan satsar också på ett hälsoprojekt i 7-9 som spänner sig över alla ämnen. Här har frågor kring kost, stress, mentala förmågor och avslappning varit stående inslag.

– Det känns jättebra att vi tar en helhetsgrepp över elevernas rörelse. Att vi har en rektor som är idrottslärare i grunden och väldigt intresserad av dessa frågor, är förstås en stor hjälp, avslutar Andreas Tesell.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad: 4 oktober 2019

Publicerad: 4 oktober 2019

Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Translate

Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Örebro municipality in other languages

Close

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommun

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8-16.30

Besöksadress: Drottninggatan 5

Öppettider: Vardagar kl. 12-16.30

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se