Matematiksatsning på JENSEN grundskola Örebro – vände elevernas resultat med inspiration från Singapore

Med inspiration från Singapore har JENSEN grundskola Örebro på kort tid lyckats vända elevernas resultat i matematik. Vi besökte skolan och fick en pratstund med rektor, lärare och elever.

Robin Pihlblad, matematiklärare, och Viktoria Bjurström, rektor på JENSEN grundskola Örebro.

När huvudmannen för JENSEN grundskolor 2017 gav sina rektorer i uppdrag att hitta en strategi för att öka elevernas matematikresultat var Viktoria Bjurström inte sen att anta utmaningen. Med en bakgrund som lärare i matematikämnet började hon leta runt för att se var någonstans i världen man lyckas bra med matematikundervisningen. Efter att ha undersökt olika metoder i Finland och England hamnade hon i USA och det var där som hon för första gången kom i kontakt med begreppet ’Singapore Math’.

Via samarbete med de svenska företagen Admera Education och Lepont Schools, som båda riktar in sig på just ’Singapore Math’, bildade hon tillsammans med Robin Pihlblad, matematiklärare på Jensen grundskola Örebro och ytterligare en matematiklärarkollega på Jensen grundskola Västerås, ett team för att utveckla det som nu går under namnet JENSEN Math. Konceptet har snabbt givit positivt resultat och används idag på alla JENSEN grundskolor.

Det är lätt att förstå intresset för den singaporianska matematiken i ljuset av deras höga måluppfyllelse.

– I Singapore är det bara en bråkdel av alla ungdomar som inte får godkänt resultat i matematik jämfört med uppemot 25 % här i Sverige, säger Viktoria Bjurström.

Hon betonar dock att det inte finns någon renodlad Singapore-matematik, i ordets rätta bemärkelse, utan att det snarare handlar om metoder hämtade från matematikundervisningen i Singapore.

Gav resultat direkt

Det är eleverna som nu går i åk 8 på JENSEN grundskola Örebro som är pilotgrupp för företagets nya matematikstrategi. De har arbetat enligt strategin sedan åk 6 och målet är att de alla ska gå ut åk 9 med ett högre betyg i matematik än de hade på nationella provet i åk 6. För flertalet elever brukar förhållandet vara det omvända, med lägre resultat i åk 9.

JENSEN grundskola Örebro bestämde sig alltså för att satsa fyra år i projektet, men ett positivt resultat gick att skönja mycket snabbare än så. Viktoria Bjurström berättar att det redan efter ett halvår gick att utläsa en ökad progression, vilket också avspeglades i resultaten på nationella provet:

– Alla elever fick bra resultat på det nationella provet i sexan. Ingen fick underkänt. Och då handlar det inte om att vi hade en grupp med elever som var jätteduktiga från början, utan de är som vilken elevgrupp som helst.

Förståelse är A och O

Det var i synnerhet en uppgift som stack ut på nationella provet och som fick teamet att förstå att de var något riktigt bra på spåren:

– Robin hade jobbat mycket med algebra under september månad och när sedan nationella provet kom på våren fick samtliga elever i klassen 10-15 poäng på den uppgiften (max var 15). Och detta trots att klassen inte hade repeterat det här på sju månader, säger Viktoria och fortsätter:

– De här barnen är som sagt inte extraordinära på något sätt, men de kunde algebra för de hade en FÖRSTÅELSE för det. När eleverna verkligen förstår finner de också en glädje till matematiken.

Förståelse. Ett nyckelord i JENSEN Math.

Ett nytt sätt att undervisa

För Robin Pihlblad har arbetet med den nya matematikstrategin inneburit ett helt nytt sätt att tänka kring undervisningen. Han betonar vikten av att som pedagog förhålla sig prestigelös, då misslyckanden är en del i utvecklingsarbetet:

– När vi började med detta för två sedan, sa jag till vår kollega Anna i Västerås att nu är det bara att gräva ned prestigeyxan och gå på alla minor vi kan och testa oss fram. Och jag skulle säga att det har gett resultat. I det här läget har jag en sådan bank att jag snabbt kan byta metod för ett visst arbetsområde, säger Robin.

Kommunikationen största förändringen

Robin berättar att det han främst har förändrat i sin undervisning är sättet att kommunicera.

– Den största skillnaden handlar om KOMMUNIKATIONEN. För att göra matematiken förståelig för eleverna i åk 6 måste jag ändra och anpassa min kommunikation. Det jobbade jag supermycket med första året. Då var min äldsta son 6 år, så målet jag satte upp var att anpassa uppgiften så att även han skulle förstå den.

Kommunikationen börjar redan i planeringen. Robin lägger stor kraft på att via skolans lärplattform och kalender upprätthålla ett tydligt kommunikationsflöde med eleverna och deras vårdnadshavare gällande planeringar. På så sätt har eleverna alltid god koll på vad lektionen kommer att handla om varje gång de kliver in i klassrummet.

Struktur också viktigt

Ytterligare ett ledord i strategin är STRUKTUR. Varje matematiklektion följer samma mönster:

  1. Startuppgift
  2. Problemlösning
  3. Enskild räkning
  4. Sammanfattning
  5. Information om vad som händer på nästa lektionspass

– Tavlan är aldrig vit, eleverna möts där av tydliga instruktioner. Merparten av lektionen syns redan där när eleverna kommer in, så att de lätt ska få en uppfattning om varför vi gör en viss sak och vad det kommer att leda till, förklarar Robin.

Robin-Pihlblad-framför-tavlan-på-JENSEN-grundskola-Örebro

"Man blir mycket mer aktiv som lärare. Man hela tiden måste hitta något som fungerar." Robin Pihlblad är nöjd med det nya arbetssättet. Här framför tavlan tillsammans med klass 9A på JENSEN grundskola Örebro.

Lektionbesök

Vi följer med Robin på ett lektionspass i klass 9A och får bevittna tillvägagångsättet i praktiken. Temat för dagen är “division av bråk” och inledningsvis får eleverna arbeta parvis eller i grupper om tre med att lösa startuppuppgiften som står på tavlan.

”Måste visa var siffrorna kommer ifrån”

Något som är påfallande i samband med den efterföljande genomgången är att fokus hela tiden ligger på hur eleven har kommit fram till lösningen och inte själva lösningen i sig. När en av eleverna kallas fram till tavlan för att redogöra för hens grupps tillvägagångssätt ställer Robin hela tiden frågor av typen "Varför gjorde du så?" och "Var kommer den siffran ifrån?" Han söker bevis på att eleven verkligen har förstått. Resten av klassen bidrar också. Sedan får ytterligare en elev komma fram och förklara sin matematiska uträkning på tavlan.

Efteråt förklarar Robin:
– Jag vill ha bevis. Jag är inte intresserad av huvudräkning. Själva metoden för divisionen är inte särskilt svår att plugga in, men du ska kunna ANVÄNDA den också och det är en annan sak.

Han fortsätter:
– Du kan räkna en metod, men när den kommer i en text eller när det blir en uppgift som är lite mer abstrakt, och du inte har förståelsen, då fastnar du och vill ha hjälp med den uppgiften. Men sedan kommer du till nästa uppgift och har fortfarande inte förstått. Det blir problem.

Högt tempo

Lektionen håller ganska högt tempo. Det är för att inte eleverna ska hinna tröttna utan förbli aktiva genom hela lektionen.

På frågan om alla elever verkligen hinner med, svarar Robin Pihlblad att alla elever ska kunna påbörja uppgifterna men att alla inte behöver bli färdiga.

– Det viktigaste är att alla elever blir produktiva. Den tid som blir kvar av lektionen sätter jag mig med de elever som behöver ytterligare stöd. Resten har jag fått igång.

Två elevröster

Innan vi avrundar besöket på JENSEN grundskola Örebro hinner vi få en pratstund med två elever i klass 8B, Felicia Centerfjord och Adam Bergman. De har arbetat enligt metoden i ett år nu, med Robin som lärare.

Felicia Centerfjord och Adam Bergman går i klass 8B på JENSEN grundskola Örebro.

Vilken är största skillnaden jämfört med den matematikundervisning ni är vana vid sedan tidigare?

– Det är egentligen inte någon jätteskillnad, men man får en annan förståelse för vad man jobbar med, säger Adam Bergman.

Man blir förberedd på vad lektionen kommer handla om. Det blir inte så att man kommer in i klassrummet och ska sätta sig med en bok på en gång utan det blir ordentliga genomgångar. Man får också lära sig att fråga mer, att våga fråga, säger Felicia Centerfjord.

Ja, det är viktigt för att man ska bli delaktig. Det är ingen skam att göra fel. Det är lugnt, bara ett annat sätt att lära sig, säger Adam.

– Man är mer aktiv och hinner inte bli uttråkad. Man blir hela tiden ifrågasatt och då gäller det att hänga med. Om man börjar bli lite trött får man ofta en fråga så att man kommer igång igen, säger Felicia.

Adam:
Jag känner exakt samma. Man blir delaktig på ett helt annat sätt. Det gäller både genomgångarna och när man väl sätter igång och jobbar med konkreta uppgifter. På vår förra skola var det ofta ’Ta upp boken, jobba.’ Här är det en startuppgift som ger dig förförståelse, en genomgång på tavlan och sedan, när du har förståelsen för ämnet och vad du ska jobba med, DÅ sätter själva arbetet igång.

Är det inte tråkigt att det hela tiden ser ut på samma sätt?

– Nej, det är bara skönt! svarar båda med en mun.

På gamla skolan hade vi bara genomgång i samband med ett nytt kapitel. Efter det fick vi jobba i boken varje lektion tills vi kom fram till nästa kapitel och då blev det en ny genomgång, säger Felicia.

– Det är svårt att få med allt på bara en genomgång, säger Adam.

Men att alltid ha gemensamma genomgångar, vill man inte komma vidare i sin egen takt ibland?

Adam:
Jag har ganska lätt för matematik, men även om jag känner att jag kan en sak så är genomgångarna ändå alltid bra och lärorika att jag vill hänga med på dem. Man vill ju repetera och känna att det verkligen sitter.

Felicia:
Även fast det är en ganska blandad grupp med vissa som har väldigt svårt för matematik och andra lätt, så lär alla av varandra. De som är väldigt duktiga kan även lära sig av de som har svårare för matematik eftersom de får se på det från nya vinklar. Då lär man sig av varandra. Så det är väldigt bra att man inte delar upp gruppen utifrån nivå.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!