Meny
  • Start
  • / Bloggar
  • / Extra anpassningar och särskilt stöd, vad är vad och hur länge?

Extra anpassningar och särskilt stöd, vad är vad och hur länge?

Extra anpassningar ska ske inom ramen för den ordinarie undervisningen enligt Skolverket och ska sättas in om en elev riskerar att inte nå målen eller om eleven till exempel har svårt i sociala samspel vilket framöver kan påverka elevens möjligheter att nå kunskapskraven.

Jag har bollat mina tankar inför detta inlägg tillsammans med Anna Kraft som är pedagog i specialpedagogiska teamet på Brunnsskolan och som snart är färdigutbildad speciallärare. Jag är så tacksam för alla duktiga kollegor som jag kan reflektera tillsammans med.

Vad är det då för skillnad på särskilt stöd och extra anpassningar? Hur länge kan man ha extra anpassningar? Vad är bra extra anpassningar? Jag vet att det är många pedagoger med mig som funderar över detta ibland men också många nya lärare och lärarstudenter som undrar över detta. På skolverket går det att läsa om detta ibland annat i Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Extra anpassningar inte lika omfattande som särskilt stöd

Sammanfattat så är särskilt stöd något som pågår under en längre period till skillnad från extra anpassningar och kan oftast inte genomföras endast av lärare inom ramen för undervisning utan är mer omfattande. Stöd från speciallärare en kort period är alltså extra anpassningar, inte särskilt stöd. Petra Runström Nilsson (Pedagogisk kartläggning 2014) lyfter att en längre tid med stöd från speciallärare är mer än tre månader.

Extra anpassningar pågår alltså en kortare period och är inte lika omfattande som särskilt stöd, De behöver inte utredas och beslutas om, utan kan sättas in av läraren omgående då behov uppstår.

Extra anpassningar kan exempelvis vara:

  • enskilda instruktioner
  • eget schema över skoldagen
  • hjälp att komma igång
  • hörselkåpor
  • digitalt hjälpmedel
  • visa förmågor muntligt
  • tidsstöd för att veta hur länge man ska jobba
  • sociala berättelser
  • bildstöd
Bildeböcker

Material till nyckelknippan från bildstod.se

När man dokumenterar extra anpassningar så blir det mer synligt vad vi faktiskt gör för att eleverna ska lyckas. Anpassningarna gör vanligtvis hela undervisningen bättre eftersom det många gånger gynnar fler elever i klassrummet. Man kanske inte behöver dokumentera allt som extra anpassningar utan istället låta mycket ingå i sitt sätt att undervisa?

Men de extra anpassningar man gör ska dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan (IUP) och vi informerar alltid vårdnadshavare om detta, bland annat under utvecklingssamtalet.

För särskilt stöd så krävs det även en kartläggning som lyfts på elevhälsan. Om det sedan beslutas om särskilt stöd så dokumenteras det i ett åtgärdsprogram. Innehållet i ett åtgärdsprogram behöver inte sammanfattas och stå med i elevens IUP men det kan göra det.

Särskilt stöd kan exempelvis vara:

  • enskild undervisning en längre tid
  • specialpedagogiska insatser under en längre tid
  • särskild undervisningsgrupp

En svårighet med extra anpassningar tycker jag som sagt kan vara att veta hur länge det är rimligt att ha de olika anpassningarna innan man som lärare utvärderar, anpassar ytterligare och sedan lyfter hos elevhälsan för att eventuellt utreda och sätta in särskilt stöd istället. Tre månader skrev jag ju ovan men jag tycker inte att det är helt tydligt för alla olika anpassningar, utan mer upp till varje professionell lärare att avgöra med hjälp av elevhälsan. Jag brukar försöka utvärdera någon gång i månaden, vid behov tillsammans med fritidspedagogen. Det gäller att hålla anpassningarna levande.

Extra anpassningar infördes ju bland annat för att färre åtgärdsprogram skulle skrivas och att det arbete som låg bakom ibland drog ut på tiden istället för att eleven skyndsamt får stöd som nu. Så vad är rimlig tid? Vi har klasskonferenser varje termin där vi diskuterar elevernas väg mot måluppfyllelse och lyfter bland annat dessa frågor. Men det kan fortfarande vara svårt.

Två händer upp som vill fråga något

Det gäller ju också att få de extra anpassningarna att rymmas inom den ordinarie undervisningen. Har man många olika extra anpassningar eller många som behöver individuella instruktioner, hur löser man det? Vissa anpassningar brukar jag medvetet försöka genomföra på gruppnivå eftersom de gynnar alla elever som jag skrev om ovan, men jag tycker också att min undervisning utvecklas per automatik med åren i och med de extra anpassningar jag behövt göra. Även digitala verktyg och digitala hjälpmedel underlättar i många fall att göra undervisningen tydlig, varierad och fångar många elever.

Trygghet att ha nära samarbete med kollegor

Jag brukar fundera över och diskutera med kollegor eller på handledning hur undervisningen kan utformas för att ge eleven möjlighet att lyckas och lära sig så mycket som möjligt. Det är en trygghet att ha ett nära samarbete med sina kollegor, som jag beskrev i förra inlägget, när man behöver bolla dessa tankar. Jag försöker även prata med eleven om vad hen tycker eleven fungerar bra/mindre bra och om eleven förstått vad som förväntas. Här är det så viktigt att man byggt de relationer jag skrivit om i tidigare inlägg.

Många gånger kan även vårdnadshavare vara till hjälp för att hitta anpassningar som fungerar för just eleven det gäller och i den miljö eleven befinner sig i. Går eleven på fritids så kan man behöva hitta anpassningar som fungerar under elevens hela dag i skolan. Sist men inte minst så tittar jag också på om något i omgivningen stör och behöver åtgärdas eller förbättras till exempel placering, var eleven har sina saker osv.

Om anpassningarna fungerar men ändå måste finnas kvar för att ge eleven möjlighet att lyckas och nå kunskapskraven i åk 3 och 6 osv, ska då en kartläggning göras eftersom det inte längre handlar om en kortare tid? Men samtidigt så är inte anpassningarna omfattande, så då behövs inget särskilt stöd…eller?

Bild på Instagram-flöden

De finns dem som är kritiska till att listor med extra anpassningar upprättas eftersom listorna inte tar hänsyn till vem det gäller eller hur miljön ser ut. Men jag tror att de kan vara bra som stöd när man behöver se exempel på vad som kan vara extra anpassningar.

Men också för att kunna få tips och idéer på hur man kan anpassa för att eleven ska lyckas. Det viktiga tror jag är att man ser listorna som en idébank och inte som en färdig plan.

Att ha en lärarInstagram har många fördelar

En av dem är att man kan ge vårdnadshavare en möjlighet att förbereda eleven även hemma på kommande dags schema genom att lägga upp en bild av schemat på Instagram i förväg, istället för att endast ha ett individuellt bildschema över dagen i skolan.

Tack för att ni hängt med denna termin här på bloggen.

Jag återkommer efter jul med nya inlägg.

Vi hörs!

/Emma

Instagram: kunskap_gladje_trygghet

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300

    Senast uppdaterad: 17 december 2018

    Publicerad: 17 december 2018

    Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

    Translate

    Use Google to translate the web site. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

    Örebro municipality in other languages

    Close

    Kontakta Pedagog Örebro

    Kontakta Örebro kommun

    Telefon: 019-21 10 00 

    Öppettider: Vardagar kl. 7-17

    Besöksadress: Drottninggatan 5

    Öppettider: Vardagar kl.10-17

    E-post till servicecenter

     servicecenter@orebro.se