"Vi hittar hit, vi hittar dit, vi hittar överallt" - organisera för projekt och skapa synliga lärprocesser

Ett projekt startar ofta genom ett intresse eller ett behov som vi lärare ser i barngruppen. Men hur gör man sen då? Hur skapar vi projekt som skapar och stimulerar lärprocesser? Hur får vi syn på processerna och vad gör vi av dem? Hur gör vi för att stimulera glädje och nyfikenhet i lärprocesser? Hur organiserar vi för en miljö som stimulerar lärprocesser i projekten? Vilken roll har pedagogen i projekten? Hur vi gör, är avgörande för att kvalitetssäkra verksamheten. För att föklara 'hur:et' använder jag ett projekt som jag själv varit delaktig i.

Barn tittar tillsammans på en karta

Syfte och huvudmål i projektet är att arbeta med strävansmålet ur Lpfö98 rev10:

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö.

I projektet ingår två lärare och 14 barn. I projektet finns också mål från läroplansområdena "barns inflytande" och "normer och värden".

Då projektet löper över två år, så slutar några barn och några tillkommer under år två. Barnen som är kvar i projektet bär projektet vidare och introducerar de barn som tillkommer. Barnen "äger" projektet, vi pedagoger organiserar för att genomföra barnens idéer och fungerar som bollplank vid reflektionerna. Pedagogerna har en medforskande roll i projektet.

Byggklossar

Hur startar projektet?

Några barn diskuterar var de bor, respektive vem som bor nära eller långtifrån. Vi behöver alltså inhämta barnens förkunskaper. För att förtydliga det behöver vi fråga oss: Vem kan vad om vad? Vi ger barnen i uppdrag att rita det de pratar om för att synliggöra för varandra och för oss vad de kan. Vid reflektionen tillsammans med barnen efteråt vill ett utav barnen visa var han bor.

För att stimulera och för att synliggöra barnens enskilda och gemensamma lärandeprocesser tar vi reda på barnens förkunskaper. Vad kan varje enskilt barn om området. Först när vi reflekterar själva och tillsammans med barnen ser vi vad vi kan tillsammans och vad nästa steg i projektet är. Eftersom ett utav barnen kommit med förslaget att visa var vi bor, så ser vi en möjlighet i det. Vi använder då kartorna som barnen ritat och varje barn får visa vägen hem till sig. Under promenaderna uppstår många stopp, då barnen kommenterar, ser, luktar, hör och reflekterar över det vi ser. Vi pedagoger har uppdelat ansvar oss emellan, en ansvarar för att leda och den andra för att dokumentera.

Karta ritad av barnen

Efter promenaderna får varje barn rita en ny karta. De har då tillgång till sin första karta. I dessa synliggörs barnens ökade kunskaper. I reflektionen oss pedagoger emellan ser vi att alla barn inte kommer till sin rätt då vi ritar. Vi tillför andra sätt att uttrycka sig. Vi utforskar och bygger på förskolan. Kan barnen bygga våra promenader? Vi tar också hjälp av en kollega som gör en projektsång med barnen, med både gitarrkomp och rörelser skapar vi en sång som handlar om det vi gör i projektet.

Vi tillför en gemensam karta, som också blir vår gemensamma dokumentationsplats. Vi tillför också en pärm med samma dokumentation i. Pärmen blir tillgänglig för barnen att bära med sig runt på avdelningen, och hitta sin egen plats och tid att titta i den under dagarna. Pärmen möjliggör också att vi kan ha med oss dokumentationen ut på promenaderna.

Under projektet blir det många promenader runt i vårt bostadsområde. Under promenaderna stannar vi vid samma platser många gånger. Vi stannar och lyssnar på vindsnurran på just samma ställe varje gång. Vi repeterar det barnen har upptäckt från tidigare promenader. Varje projekttillfälle startar på samma sätt, oavsett om vi är ute eller inne. Vi samlas och reflekterar tillsammans kring det vi gjort tidigare tillsammans. Vad upptäckte vi förra gången?

Läroprocesser över tid

Under våra många promenader med gemensamma sinnesupplevelser och upptäckter ger vi barnen tid till att utforska och skapar utrymme för djupare kunskap. Kunskap som befästs med alla våra sinnen.

Barn bygger ett hus

Under projekttillfällena har vi pedagoger en tydlig struktur med rutiner som är samma vid varje projekttillfälle. Vi tar hjälp av övriga pedagoger på förskolan för att kunna skapa utrymme för oss två att reflektera tillsammans. Vi diskuterar vilka roller vi ska ha i projektet. Vem leder aktiviteten, vem/hur/vad dokumenterar vi? Vilka tillfällen är vi alla tillsammans och vilka tillfällen är det fördelaktigt att vara uppdelade i smågrupper.

Vi genomför samma aktiviteter vid flera tillfällen, för att skapa möjlighet till djupare reflektioner hos barnen och en förtrogenhet i lärandet genom återupprepande.

I läroplanen för förskolan tydliggörs vårt uppdrag att följa varje barns utveckling liksom gruppens. För att få stimulera läroprocesser som följer med varje barns utveckling, så måste vi lägga mycket vikt vid hur vi gör.

Det är viktigt att läroprocesser får ta tid. Min erfarenhet är att vi pedagoger ofta är för snabba/effektiva.Vi genomför en aktivitet och reflekterar efteråt med barnen och sedan genomför vi nästa aktivitet. Istället tror jag att vi skulle behöva genomföra samma aktivitet flera gånger. Repeterandet skapar utrymme för djupare reflektioner hos barnen. Vi skulle också behöva bli bättre på att återgå till det vi gjort tidigare i projektet, så ny kunskap relateras till redan inlärd kunskap. På så sätt skapas sammanhang, där läroprocesser hamnar i fokus.

En tre kartor ritade av ett barn

1) Förkunskaper. 2) Mitt i projektet. 3) I slutet av projektet

Barnen får under projektets gång rita kartor över sin väg mellan förskolan och hemmet. Det här är ett barns tre teckningar. De är ritade ungefär med ett halvårs mellanrum.

 

/Camilla Mellgren, förskollärare, Fåraherdens förskola, Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: