Gå till innehåll

Här följer en beskrivning om hur vi arbetar med hållbarhet och entreprenörskap på Rudbecksgymnasiet sedan 12 år tillbaka.

Projektets syfte är flerdimensionellt;

  • att öka elevernas kunskap om entreprenörskapets betydelse för utveckling
  • att eleverna förstår att åtgärder behövs för att minska klimatpåverkan och misshushållning av jordens resurser
  • att stimulera till kreativitet vid problemlösning
  • att eleverna ser kopplingen mellan hållbar utveckling och ekonomi

Projektet kommer att genomföras som en temavecka under v. 11 (11/3 – 15/3). Strävan är att eleverna skall uppleva att det är ett gemensamt ämnesövergripande projekt. För att detta skall fungera väl är det av stor vikt att lärarna i respektive klass gör upp sinsemellan om tidsplan och arbetsfördelning. Kärnan i projektet är elevernas egna kreativa arbete som till sin natur kommer att vara tvärvetenskapligt. Hållbar utveckling och entreprenörskap är två viktiga övergripande ämnesområden på alla gymnasieprogram.

Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovations-tänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier.”

(Skolans värdegrund och uppgifter, Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, s. 7, Skolverket)

Önskar man ta upp ämnesspecifika aspekter så kommer man överens om detta. Nedan i texten finns förslag på områden som vi tidigare behandlat och som skulle kunna vara aktuella även nu. Temaveckan skall i första hand handla om att eleverna formulerar en idé och presenterar den på ett tydligt sätt. Om man i vissa ämnen, som naturkunskap eller motsvarande, och samhällskunskap önskar ta upp mer allmänna hållbarhets- och entreprenörskapsfrågor innan v. 11, så är det naturligtvis helt Ok.

Gruppindelning gör eleverna själva enligt tanken om ett entreprenöriellt förhållningssätt.

Kick-off i aulan måndag den 11/3

Kl. 08.30 EK och SAM

Kl. 09.30 NA, IB, VO och RGD/H

Mårten Persson har tillsammans med förra årets vinnare (elever från EkA17) att en introduktion på ca.20 min.

Gästföreläsare:

Niklas Wennberg (c:a 30 min)

Arbetet i klasserna:

Klasserna disponerar all lektionstid för projektarbetet, med undantag för lektioner i Moderna språk och Matematik. Detta kommer man överens om i respektive arbetslag.

Klasserna använder ordinarie klassrum om inget annat meddelas. Respektive lärare fungerar som handledare under sina lektionspass.

Varje klass utser en Samordnare (Ev. mentor) som håller i den övergripande planeringen.

Efter Kick-offen går klasserna till ordinarie lektionssal. Starten av klassens arbete med projektet, som bland annat innefattar gruppindelning, organiseras på lämpligt sätt i klasserna. Material utdelas och arbetet börjar.

Elevernas uppgift är alltså att fundera ut och ta fram förslag på praktiska åtgärder som påverkar miljön positivt, som ger en effektivare resursanvändning och reducerar utsläppet av växthusgaser.

Idéerna formuleras i en text, som blir gruppens tävlingsbidrag. Tävlingsregler; se elevdokumentet. Tävlingen sponsras av Eon med 30 000 kr, som vinnarna disponerar för en studieresa.

Texten lämnas in senast fredag 15/3.

Lärare i svenska skapar en grupp på It´s Learning i respektive klass där eleverna laddar upp sina texter. Dokumenten döps enligt följande: Klass, titel, förnamn på författarna.

Muntlig presentation (6-8 min) av arbetet sker på fredag den 15/3. Klassens lärare bestämmer tid och plats.

Klassen och lärarna på plats väljer ut/röstar fram två bidrag som blir semifinalister. Vidare väljer arbetslaget ut så många finalister som de är tilldelade.

EK: 2

NA:2

SAM: 2

VO: 1

IB: 1

RGD/H: 1

Dessa läggs i mappen ” Finalister HE 2019” på 365.

Olika ämnen i projektet

Svenska/SVAs

Lektioner i svenska används eventuellt för att ge eleverna förslag på olika sätt att skriva en intresseväckande och säljande text. Formen för texten är inte given. Det viktiga att deras idé presenteras på ett tydligt sätt och att språket används på ett korrekt sätt.

Vad ämnet svenska kan bidra med:

Inför den skriftliga produkten: att framställa en skrivelse: skrivprocessen, allmänna skrivråd, olika genrer, exempelvis vetenskaplig rapport, nyhetsartikel, krönika. Uppmuntra till nytänkande vad gäller hur en idé om hållbart entreprenörskap kan framställas som en skriftlig produkt. Svensklektioner kan dessutom användas för att bearbeta material, göra urval, strukturera, skriva, förbereda den muntliga presentationen.

Inför den muntliga presentationen: retorik: vad man tänker på gällande själva framförandet/att stå inför en grupp, manus/hjälpmedel, hur man bygger upp ett engagerande tal, att inleda/avsluta, argumentationsmodell. Presentation kan förutom tal ske med hjälp av PowerPoint, rollspel, väggtidning, demonstration etc. Det är viktigt att skilja på den skriftliga och den muntliga redovisningen.

Svenskläraren är med vid den muntliga redovisningen och ger feedback på det retoriska. Det är önskvärt att flera lärare deltar vid klassens muntliga presentation för att kunna ge feed-back.

Samhällskunskap

Här nedan är ett förslag till ramverk.

1. ”Samhällshistorisk bakgrund och entreprenören”

2. Produktionsfaktorn energi

3. Miljö – problem och åtgärder lokalt, nationellt och internationellt

Miljöarbete i Örebro kommun. Mål – förverkligande? Lokala insatser.

Länkar:

http://www.orebro.se/kommun--politik/sa-arbetar-vi-med.html

www.miljomal.nu

www.naturvardsverket.se

Hållbart entreprenörskap och jakten på effektiv naturhushållning

Earth Overshoot Day är den dag som varje år visar när vi människor har använt det årets förnyelsebara resurser som jorden har. Det handlar t ex om hur mycket koldioxid vi kan släppa ut och naturen kan ta hand om eller hur mycket vatten naturen kan rena.

2010 var Earth Overshoot Day 21 augusti och 2011 den 27 september. Ett försiktigt tecken på att vi förstått tanken om hållbar utveckling!? Var det möjligt att all medial uppmärksamhet kring klimatfrågan hade haft effekt på hur vi människor använder naturens resurser? Anledningen till att jordens tillgångar räckte något längre var dock snarare den ekonomiska kris som världen då befann sig i. Den förklaringen stärks av World Overshoot Day 2017 som infann sig 2 augusti och 2018 redan 1 augusti. En positiv tolkning är att förskjutningen av World Overshoot Day går långsammare nu. Om alla skulle leva som vi svenskar skulle denna dag infinna sig redan 6 april.

Hur klarar vi då resten av året? Vi skuldsätter oss! Naturen erbjuder ekosystemtjänster i form av t ex luft- och vattenrening och odlingsbar mark, som vi använder för att leva, men föroreningar av olika slag byggs hela tiden upp. Det svåra är att inse att allt hänger ihop. Det spelar roll vad var och en av oss gör. Det lilla påverkar det stora och tvärtom.

I många fattiga afrikanska länder förstörs upp mot 40 % av maten. Det är motsvarande siffra i de allra flesta rika länder – men av helt skilda anledningar. I många fattiga afrikanska länder förstörs maten p.g.a. undermåliga lagringsmöjligheter medan vi i den rika världen slänger stora mängder mat för att bäst-före-datum är för nära eller bara för att vi inte orkar äta upp allt på tallriken. I båda fallen är det möjligt att hitta lösningar med rätt hantering av de resurser vi disponerar.

Ett bra exempel från Sydamerika

Ett gott exempel på hur vi med enkla medel kan använda de resurser som finns på ett hållbart sätt kommer från kusten väster om Anderna i Sydamerika där några av världens regnfattigaste områden finns. Varje dag börjar med dimma som rullar in från Stilla havet. Växtligheten på plats har utvecklat metoder att fånga dimman och på sätt kunna tillgodogöra sig vatten. Kan vi kanske få idéer från naturen? MIT (prestigefyllt universitet i USA) har tagit tillvara lokal kunskap och utvecklat den vidare. http://news.mit.edu/2013/how-to-get-fresh-water-out-of-thin-air-0830

Vi står inför en stor utmaning. Hur ska vi rädda framtiden för vår existens? Ska vi vänta på de rätta politiska besluten eller de förlösande tekniska landvinningarna eller kan vi göra något här och nu? Miljöhänsyn blir lättare att hantera om det går hand i hand med ekonomisk vinst. För att inte försvåra ekonomisk tillväxt är det många länder som inte vill göra ambitiösa satsningar på hållbar utveckling. Har vi råd att backa? Är det möjligt att ekologi och ekonomi kan gå hand i hand? Eller är den enklaste lösningen att helt enkelt sluta konsumera på det sätt vi gör? Är vi villiga att göra det? Vilka länder är skyldiga till de miljöhot vi upplever idag? Vem ska betala? Vad kan du göra?

Lite mer bakgrund om vad som står på spel kan fås genom några TED talks. Den första av svenske professor Johan Rockström https://www.youtube.com/watch?v=RgqtrlixYR4

Al Gore presenterar sina idéer i https://www.youtube.com/watch?v=u7E1v24Dllk

Vad säger Donald Trump om det?

Vad är din roll?

Det är troligt att ett ökande antal människor i framtiden kommer att arbeta på något sätt som egna företagare. Du är framtiden. Som framtida entreprenör måste dina idéer vara hållbara i den meningen att de är i harmoni med naturen och de resurser vi kan förfoga över utan att skuldsätta oss. För att sporra dig har vi en tävling i Hållbart Entreprenörskap där första pris är en resa för den vinnande gruppen till en europeisk stad. Tävlingen kommer att avgöras av en extern jury.

Du som är ung har få låsningar vad gäller konventioner och svårigheter – låt det kreativa tänkandet flöda fritt. Du får nu uppdraget att tillsammans med några kamrater kläcka en idé som bidrar till att rädda världen. Det är du som är morgondagens entreprenör, som deltar i en tävling om hållbart entreprenörskap. Här gäller det att vara kreativ och att tänka fritt! Gärna med en tydlig koppling mellan både en ekonomisk och ekologisk vinst = hållbar samhällsutveckling. Ert bidrag till att minska resursanvändningen på vår jord skulle kunna vara fröet till ett blivande företag.

Hur kan du minska resursanvändningen och därigenom skjuta Earth Overshoot Day till senare på året? Kan utbildningsinsatser riktade till särskilda grupper ge effekt? Kan du komma på några smarta tekniska idéer som minskar energiförbrukningen? Kan du hjälpa företag att fatta kloka beslut? Kan nya regler och lagar användas? Vilka är de stora miljöbovarna? Kan du påverka politiker?

Vad kan vi vanliga enskilda människor göra? Om väldigt många fattar en mängd små beslut i rätt riktning mot mindre resursanvändning borde det göra en skillnad. Hur får man enskilda individer att fatta de rätta besluten? Nudging (knuffa - i rätt riktning) är en beteendevetenskaplig term som blivit stor inom hållbar utveckling. Det skulle kunna vara en ingång för just ditt projekt. Lär mer på http://www.awinwinworld.com/sv-SE/nudging-sweden-23494348

En annan ingång kan vara att utgå från hur vi hanterar vår mat. Det är ju fruktansvärt att 40 % av all mat i världen slängs. Hur kan vi komma tillrätta med detta stora resursslöseri? Utgå gärna från din egen vardag.

Gör en enkel marknadsundersökning i den meningen att du kontrollerar om din idé redan finns. Om det är fallet, hur kan du då ändra den för att den ska kallas ”din”. Testa idén på potentiella köpare/användare. Förankra idén i världen utanför skolan = försök få omdömen om din idé från professionella i någon mening.

Er idé ska presenteras som en text – oavsett vad som gjorts och en muntlig presentation skall ske i klassen. Texten är det underlag som juryn har för sin bedömning. Finalisterna får dessutom göra en muntlig presentation inför juryn. Var noga med att ge en teoretisk bakgrund till det problem som ni fokuserat på. Tips från juryn är att satsa på vetenskapligheten i texten. Basera er idé på fakta och backa upp med tydliga beräkningar för att visa vinst/kostnad.

Projektet/tävlingen gäller för alla ettor på Rudbeck. Laget får inte bestå av fler än fyra personer (med tanke på resekostnaden), men inte färre än två personer. Projektet kommer självfallet att vara betygsgrundande i de olika kurserna.

Vill du veta mer om projektet kan du kontakta Mårten Persson på Rudbecksgymansiet: marten.persson@orebro.se

Rudbecksgymansiet har också blivit beviljade pengar till ett projekt om "Levande vatten", tillsammans med naturskyddsföreningen. Läs projektansökan här! Pdf, 493.6 kB.

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Vardagar kl. 10–16

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se