Bokblogg: Rektorn – en superstrateg Ledarskap och medarbetarskap i förskolan, av Kristina Dellholm
Jag arbetar som specialpedagog på gymnasiet, men jag blev nyfiken på att läsa den här boken som främst riktar sig mot rektorer inom förskolan. Alla som arbetar som chefer inom verksamheter där man arbetar med människor (det vill säga skola ochvård) kan ha behållning av att läsa boken även om de exempel som lyfts är hämtade från förskoleverksamhet. Författaren har arbetat som rektor under en längre tid och vill med boken stötta andra i samma sits, så kanske är boken främst till hjälp för dig som är relativt färsk som rektor.

Boken inleds med beskrivning av vad rektorsuppdraget är, samt vad andra människor tror att en rektor gör. Därefter är boken indelad i fem avsnitt, fem perspektiv:
- Att möta hinder och växa som ledare
- Möten och lärtillfällen
- Rektorns utvecklingsmaskin
- Ohälsa och dysfunktionella beteenden
- Samtalet som hållplats och verkstad
De sista sidorna är en källförteckning, vilket är bra för den som vill ta reda på mer.
Att leda i motvind – hinder och strategier
Ett tema som genomsyrar boken är att en rektor oftast behöver vara noga med sin tid. I många verksamheter kan en rektor ansvara för 30–40 personal. Dessa kan arbeta på olika platser, i olika enheter. Hur ska en bra chef hinna möta alla medarbetare? Ett tips är att vara beredd på olika hinder i verksamheten.
”Det gäller att skilja på förväntade hinder och plötsliga/oväntade hinder” (s.20).
Man bör räkna med att det uppstår hinder, exempelvis när man vill införa en förändring. En personalgrupp går igenom olika faser och chefen bör ha kunskap om sådant, innan en förändring presenteras. Då finns möjlighet att förebygga förväntade hinder. Det innebär att tid och energi inte behöver gå till det, utan snarare till oväntade hinder. Boken erbjuder en modell som kallas Fyrkolumnen, som en hjälp till chefer att sortera. Oväntade hinder går logiskt nog inte att förbereda sig för. Då är det snarare krisplaner som ska sjösättas.
Ett ord som fångade mitt öga är ”kompetensvariation” (s.25), som ett sätt att beskriva personalens olika nivå av kompetens, utbildning och erfarenhet.
Chefens ansvar vid ohälsa
Den del av boken som fångar mig allra mest är perspektiv fyra: Ohälsa och dysfunktionella beteenden. Här beskrivs chefens ansvar vid ohälsa hos personal. Det är viktigt att försöka fånga upp tidigt om en anställd verkar underprestera, inte beter sig som vanligt eller har mycket korttidsfrånvaro. Som chef har man till exempel Arbetsmiljölagen att förhålla sig till. En rektor kan få stöd från sin HR-partner, Företagshälsovården samt andra rektorer vid dessa situationer.
Många rektorer kan själva uppleva stress och ha svårt att hinna med de så viktiga samtalen med en anställd, för att försöka förebygga så att inte ohälsan leder till sjukskrivning. Några viktiga områden att ha kunskap om, enligt Dellholm är: ”Stress som kunskapsområde, kvinnor och stress, högkänslighet, adhd” (s.100).
Statistik från Försäkringskassan visar att sjukfrånvaron är högre i förskolan än i andra branscher. Det är också främst kvinnor som är sjukskrivna, främst yngre kvinnor. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är reaktion på långvarig stress. Orsaken gäller även män inom förskolan.
En chef ansvarar för att tillse att medarbetaren får en hanterbar arbetssituation, oavsett vad orsaken är. I boken nämns ett par medarbetare som båda är mycket stressade på grund av vissa arbetsuppgifter. När de får byta arbetsuppgifter med varandra, fungerar det bättre för båda och stressen minskar. Enligt Dellholm gäller det att hitta varje persons styrkor och försöka utnyttja dem på bästa sätt i verksamheten. Då gynnas verksamheten men även personen, som inte blir lika stressad.
Grön, gul, röd – en modell för att förstå arbetsbelastning
Det sista jag väljer att lyfta fram ur boken är en modell för att försöka hitta de här styrkorna. Man använder färgerna grön, gul och röd. Grön innebär att det mesta flyter på utan problem. Gul innebär att det är lite jobbigt, något man kan vara lite observant på så att det inte blir rött, som innebär ohälsa. Rektor kan använda modellen i samtal: ”När är du grön/gul/röd på jobbet?”
Avslutningsvis vill jag säga att boken är lätt att läsa. Den är konkret i exempel från verkligheten och författaren bjuder på olika samtalsmodeller och dokumentationsförslag som är bra för en chef att lära sig.
/Lena Lyckhäll
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.