Bokblogg: Matematik i förskolan – lär genom lek och planerade aktiviteter, av Marie Andersson och Ann S. Pihlgren

Visst är det en allmänt känd uppfattning att vår vardag är full av matematik? Tingen omkring oss kan räknas, sorteras och jämföras. Språket är uppbyggt av begrepp och symboler och tiden är indelad i timmar, kvartar, dagar och år. Med andra ord, det är inte svårt att få förskolebarn att möta matematiska företeelser samtidigt som det krävs mer än ett möte för att ett lärande ska ske.

Det som gjorde mig nyfiken på boken Matematik i förskolan – lär genom lek och planerade aktiviteter, var främst att leken nämns i undertiteln. Leken är en viktig del i förskolans undervisning och något jag som förskollärare försöker använda som ett målmedvetet arbetssätt. Det var med en viss förväntan om ett lekfullt innehåll som jag började läsa.

Marie Andersson och Ann S. Pihlgren har skrivit boken. Andersson är leg. grundskollärare och har arbetat med läromedelsutveckling inom matematik. Pihlgren är fil.dr i pedagogik och ett välkänt namn inom pedagogisk forskning och litteratur. De hoppas kunna ge inspiration till pedagoger att utveckla sin matematikundervisning i förskolan.

Förskolans matematiska uppdrag

Boken är indelad i tre delar. I den första delen får läsaren möta förskolans matematiska uppdrag relaterat till styrdokument och lagar. Här förankras boken i teori och forskning, allt presenterat på ett praktiknära sätt. Begrepp som matematisk förståelse, kompetens och kunskap förklaras och problematiseras. En återkommande påminnelse genom hela boken är att matematik ska vara roligt:

Om barnen får med sig en positiv inställning till att räkna och lösa matematiska problem från sin tid i förskolan kommer hen troligen att kunna ta sig an mer avancerad matematik i skolåldern (s. 20).

Progression och utmaningar i undervisningen

Ett annat centralt tema i boken är planera för en progression i undervisningen. Förskollärarens undervisningsansvar omfattar mer än att planera och utvärdera, lärandet behöver följas upp med nya utmaningar (som hänger samman med barnens nya kunnande). Förslag och idéer kring möjlig progression går som en röd tråd genom bokens alla delar.

Det var intressant att läsa om hur förskolor arbetar med matematikundervisning. Vi får följa ett utvecklingsarbete i en kommun där förskolorna arbetar tematiskt i projekt utifrån en ”nyfikenhetsfråga” (något som fångade barns och pedagogers intresse). Det gav mig idéer kring hur det går att strukturera upp och jobba med ett visst målområde i ett systematiskt kvalitetsarbete.

Den spontana undervisningen, vilket författarna benämner som situationsstyrt lärande, både hyllas och problematiseras i boken. Det finns en svårighet att säkerställa en likvärdighet i den spontana undervisningen:

Lärandet i stunden når inte alla barn om man inte särskilt skapar möjligheter för det. (s. 46).

Vi får även läsa om brister som skolinspektionen uppmärksammat i förskolors matematikundervisning. Fokus är mer på ”görandet” än lärandet och barnen erbjuds inte tillräckligt med möjligheter att resonera kring det matematiska innehållet. Det saknas en målinriktning i undervisningen och författarna tror att bristerna kan bero på en osäkerhet eller okunskap hos förskolans pedagoger. Att ”baklängesplanera”, det vill säga starta planeringen genom att ringa in ett önskat resultat av undervisningen, är sätt att säkerställa att vi planerar forskningsbaserat och målinriktat.

Språkets roll i matematiken

Bokens andra del är en riktig skatt när det gäller att se och reflektera kring matematiken i praktiken. En mängd vardagshändelser står i fokus och vissa aktiviteter, såsom brädspel, bygg- och konstruktionslek, är lätt att urskilja matematik i. Andra aktiviteter kan vara svårare men författarna visar att det går att arbeta matematiskt med det mesta. Gemensamt för alla aktiviteter är att språket spelar stor roll:

Genom att skapa en matematiskt rik vardag, med språket i centrum, kan vi ge barnen en bra start i deras matematiska utveckling (s. 73).

Författarna erbjuder generöst med förslag på hur vi kan starta samtal med barnen och även hur vi kan förklara de begrepp som ingår i aktiviteterna.

En guldgruva av undervisningsaktiviteter

Tredje och sista delen är också den en riktig guldgruva för de pedagoger som önskar en struktur att följa (eller bli inspirerad av). Här presenteras nästan 100 sidor av olika undervisningsaktiviteter, indelade efter olika matematiska förmågor. Aktiviteterna är uppdelade efter åldrarna 2-3 år och 4-5 år och alla är kopplade till läroplansmål. Som vanligt bjuds det på förslag på frågor som hjälp för att starta upp samtal. Vi får även hjälp med begreppsförklaringar och det finns även ett tydligt progressionsupplägg.

Andersson och Pihlgren har skrivit en lättläst bok som ger en allmän kunskapsöversyn kring matematikområdet. Känner man en önskan att fördjupa sig i ett ämne eller fråga så kan man glädjas åt både diskussionsfrågor och läsförslag.

Då författarna återkommande pekat på problemlösningsförmågan som en viktig färdighet hade jag förväntat mig fler aktiviteter av problemlösningskaraktär. I några aktiviteter kan jag även sakna inslag av lek. Alla aktiviteter kan såklart utformas på ett lekfullt sätt och även utifrån ett problemlösningsperspektiv. Det blir min uppgift som lärare att ta inspiration av och omvandla aktiviteterna till det som passar min grupp av barn och det tema vi arbetar med.

Tips för matematiksamtal

När det gäller hur vi kan starta, utforma och fördjupa matematiksamtal ges många bra tips och idéer i boken. Att läsa om hur lärmiljön kan utformas och att utse en pedagog som ansvarar för matematikmaterialet är enkla tips som jag tar med mig. Jag uppskattar även att författarna anger ett antal förmågor som är bra att kunna innan skolstart. De större lärdomarna är att inte fastna i ”görandet-fällan” utan att erbjuda färre men väl genomtänkta aktiviteter där vi ger oss själva bättre möjligheter att dokumentera och reflektera över undervisningen. Jag kom också att fundera mycket kring hur jag säkerställer en progression i undervisningen och framför allt, hur kan jag bedriva en lustfylld och rolig matematikundervisning?

Bokens styrka är att den ger läsaren en mängd olika praktiska förslag och idéer på hur undervisningen kan struktureras. Den kommer att ge en fin chans att öka kvalitén i matematikundervisningen om du är öppen för att våga prova, utvärdera och förändra din undervisning. För att tänka målinriktat: när våra barn lämnar förskolan vill vi att det ska ske med ett gott matematiskt självförtroende och välfyllda ryggsäckar av matematiska erfarenheter.

/Christine Åberg, förskollärare på Förskolan Asken

Senast uppdaterad:

Publicerad: