Bokblogg: Elevhälsoarbete – konkreta metoder för gymnasiet av Anette Odder och Matilda Gend

Som titeln antyder riktar sig denna bok i huvudsak till elevhälsopersonal på gymnasiet, men även elevhälsopersonal på grundskolan kan få inspiration i sitt arbete. Boken ger inspiration till förskolor och skolor som vill fortsätta utveckla det förebyggande och främjande arbetet, tycker Sofie Norelius.

Innehållet i boken har fokus på det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet. Författarna som är skolkurator och skolsköterska beskriver främjande och förebyggande metoder de använt för att skapa relationer, främja psykosocial, fysisk och sexuell hälsa, förebygga och lindra stress, fysisk aktivitet samt att skapa en digital elevhälsa.

Boken är uppdelad i två delar där den första delen beskriver hur man genom att arbeta systematiskt kan vända det åtgärdande arbetet till ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbete. I den andra delen beskrivs konkreta metoder för elevhälsoarbete på gymnasiet.

Främjande och förebyggande elevhälsoarbete

Det främsta syftet med elevhälsoarbetet är att eleverna ska nå målen i skolan. För att eleverna ska nå målen behöver elevhälsoarbetet bygga på att stödja eleverna i att förstå vinsterna med att investera i sin egen hälsa. När eleverna får information om vad som är bra för hälsan är det också viktigt att förklara varför det är bra. I stället för att komma med lösningar är det viktigt att lyssna och ställa frågor så att eleverna själva får reflektera över sin egen hälsa och de beslut man väljer att ta. Genom information, diskussioner och värdegrundsarbete kan skolan stötta eleven till sunda värderingar och hälsosamma val.

För att kunna identifiera den egna verksamhetens behov är det viktigt att utgå ifrån tidigare utvärderingar och att kartlägga behoven på individ-, grupp-, och organisationsnivå. Innan man sätter upp nya mål med aktiviteter kopplade till dessa behöver man göra en analys av de behov som framkommit i kartläggningen. Författarna beskriver att de konkreta främjande och förebyggande metoder eller aktiviteter man bestämmer sig för att genomföra utifrån behov med fördel kan placeras in i ett årshjul. Några aktiviteter sträcker sig under hela gymnasietiden, en del under ett läsår och andra är mer punktinsatser.

Exempel på metoder

Metoderna är konkreta övningar som ger eleverna verktyg för att kunna förändra eller utveckla sitt beteende och sina strategier. Varje metod eller övning beskrivs konkret från syfte, förberedelser, genomförande, utmaningar och resultat.

En av de viktigaste faktorerna som bidrar till en god psykisk hälsa enligt många elever är goda relationer framför allt till kompisar. ”Gemenskap i klassen” är ett exempel på hur man har jobbat för att främja trivsel i klasserna och på skolan och det är ett arbete som sträcker sig över tre år. Alla klasser på skolan deltar i detta arbete. Tanken med arbetet är framför allt att förhindra utanförskap och att skapa trygghet. Arbetet sker i samarbete med mentorer och undervisande lärare för att de ska kunna stötta eleverna i relationerna till varandra i klassen. Ett sätt att utvärdera detta arbete har bland annat varit att titta på antalet anmälda kränkningsärende.

En aktivitet som är frivillig och som startas vid behov och genomförs på gruppnivå är ”Tillsammans minskar vi stress” och syftet är att ge strategier för att minska stress. Tanken är att minska enskilda möten med olika professioner i elevhälsan. Grupperna består av 3-8 elever och eleverna kan komma från olika årskurser och program. I gruppen kan man få känna att man inte är ensam om att känna stress. Metoden används även på klassnivå, men då ser upplägget lite annorlunda ut.

Framgångsfaktorer

En framgångsfaktor för att lyckas med det främjande och förebyggande elevhälsarbete är att man har flyttat ut elevhälsoarbetet i klassrummen tillsammans med pedagogerna och integrerat elevhälsan i den dagliga undervisningen. Ett resultat av de aktiviteter man genomfört på skolan är att de individuella kuratorssamtalen har minskat markant. Arbetet ute i klassrummen bidrar också till att eleverna vågar ta kontakt i ett tidigare skede innan riskfaktorn har blivit ett problem.

Författarna presenterar flera olika metoder de har positiva erfarenheter av för att ge inspiration samtidigt som de betonar att det är viktigt att utgå från den egna verksamhetens behov. I boken ges även konkreta exempel på hur man kan arbeta systematiskt för att synliggöra dessa behov.

En viktig fråga att fundera vidare kring är hur detta förebyggande och främjande arbete ska förankras bland all personal för det beskrivs inte särskilt ingående i boken.

Mycket förebyggande och främjande arbete görs redan på många skolor, men boken kommer säkert att kunna ge inspiration i arbetet att fortsätta utveckla det förebyggande och främjande arbetet. Om inte annat kanske boken kan ge bekräftelse på att man har kommit en bit på väg och att det finns en del igenkänning.

Sofie Norelius, specialpedagog Centralt skolstöd

Senast uppdaterad:

Publicerad: