Nyanlända elevers vägar in i skolan

Studie

Under läsåret 2015/2016 inleddes ett samarbetsprojekt mellan Örebro kommun och Örebro universitet som syftade till att undersöka lärares erfarenheter av mottagande, kartläggning och övergång till ordinarie skola inom en kommun.

Marianne Skoog och Yvonne Karlsson, som är lektorer i pedagogik vid Örebro universitet, fick uppdraget att genomföra studien, som förhoppningsvis kommer att bidra till ökade kunskaper om de processer och rutiner som omgärdar mottagande, övergång och introduktion av nyanlända elever på högstadiet och därigenom utgöra ett underlag för vidare diskussion om organiseringen av nyanlända elevers skolgång i Örebro kommun

Bakgrund och syfte

Anledningarna till att detta samarbetet mellan kommunen och univetsitetet inleddes och till att studien intierades är flera, men de grundar sig alla i intresset att utreda nyanlända elevers skolsituation i Örebro. I synnerhet situationen för sent ankomna elever.

Ökad mångfald i klassrummen innebär stora utmaningar. Lärare och skolor möter ökade krav på att möta och hantera nyanlända elever samtidigt som forskningen kring denna fråga är begränsad, både nationellt och internationellt. Det finns sålunda ett stort behov av mer praktiknära kunskaper.

Det övergripande syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur nyanlända elevers mottagande och skolgång på högstadiet uppfattas och organiseras av lärare inom en kommun. Studien är gjord i två faser, där fas ett bestod av intervjuer och deltagande observationer på Centrala mottagningsenheten (CME) och fas två av deltagande observationer samt intervjuer med lärare och rektorer på mottagande skolor.

Centrala mottagningsenheten

När det gäller arbetet som sker på CME så har Skoog och Karlsson hittat en rad möjligheter, men och också en del utmaningar.

Möjligheter

  • Likvärdigt första mottagande för alla nyanlända elever
  • Alla nyanlända kartläggs på ett likvärdigt sätt
  • Utgör stöd till skolorna med kartläggning steg 1 och steg 2, vilket är avlastande för de mottagande skolorna
  • Påbörjar undervisning i grundläggande svenska samt introduktion om det svenska samhället
  • Skapar goda relationer, trygghet och social stabilitet för eleverna
  • Använder sig av ett språkutvecklande arbetsätt i undervsiningen
  • Samlad kunskap om mottagande och kartläggning som kan vara till stöd för skolorna i kommunen

Utmaningar

  • Ställer krav på flexibilitet i organisatinen och hos personalen - oförutsägbar verksamhet
  • Tillgången till kompetenta kartläggningshandledare som kan medverka i kartläggningsarbetet
  • Samverkan med mottagande skolor inför utslussning av elever. Skolornas rutiner involverar eleven i olika omfattning
  • Tiden på CME? Lika för alla elever eller flexibel?
  • CME som särskiljande lösning? Hur utveckar man samverkanskuturen kring utslussningen av elever?

Rutiner för mottagande av nyanlända elever

Studein visar även att rutinerna för mottagandet av nyanlända elever på de mottagande skolorna i många fall skiljer sig åt. Här han man kunnat identifiera fyra olika typer av mottaganderutiner.

  1. Rektor/lärare på ordinarie skola besöker eleven på mottagningsenheten
  2. Eleven har en inskolningsperiod på sin ordinarie skola
  3. Eleven besöker ordinarieskola vid ett tillfälle
  4. Endast lärarna på mottagningsenheten har kontakt med skolan

Även skolornas organisation av introduktionen av ny anlända elever skiljer sig åt mellan skolor. Studien visar att eleverna antingen blir placerade i förberedelseklass med undervisning i ett eller flera ämnen i sin ordinarie klass eller att de placeras direkt i sina ordinarie klasser med SVA-undervisning i förberedelseklass.

Studien visar på flera intressanta mönster och de ansvariga håller just nu på att färdigställa den skriftligt. Förhoppningsvis kan vi alla få ta del av den fullständiga versionen inom kort.

 

/Stefan Karlsson, redaktionen Pedagog Örebro

 

Senast uppdaterad:

Publicerad: