RUR - rörelse under rast

Ett av syftena med Pedagog Örebro är att sprida goda exempel från olika skolverksamheter inom Örebro kommun. Därför begav jag mig till Kunskapsskolan för att ta reda på mer om deras rastprojekt RUR.

Det första jag tänkte på när jag kom till skolan var att det egentligen inte fanns någon tydligt avgränsad skolgård. Personalens bilar stod t.ex. parkerade bara några meter från den Gagaballplan som stod uppställd utanför skolan. Bortsett från några elever som raskt promenerade runt skolbyggnaden så var det lugnt och tyst på skolgården strax innan lunch.

Väl inne i foajen så möttes jag dock direkt av en TV-skärm som förkunnade att "eleverna i årskurs 6 har RUR efter lunch 11.45-12.10". Att begreppet RUR är befäst hos eleverna visade sig även en stund senare, i matsalen, då jag hörde några elever vid bordet bredvid skynda på varandra eftersom "det är RUR om 10 minuter".

Anna Nevelius, som är specialpedagog på skolan och Mattias Bulun som är elevresurs berättade mer om deras arbete innan vi gick ut och tittade hur RUR fungerar i praktiken.

RUR är en förkortning av Rörelse Under Rast och är ett projekt som startades upp på skolan under höstterminen -15 eftersom lärarna upplevde att eleverna inte alltid gick ut på rast och rörde på sig, utan istället satt inne och "hängde". Anna, som är initiativtagare till projektet, berättar att hon hämtat inspiration från andra skolor där hon arbetat tidigare. När skolan under hösten fick bidrag från kommunen till att främja den fysiska aktiviteten på skolan så sjösattes projektet och idéerna blev till verklighet. Under de två första perioderna har projektet endast omfattat eleverna i årskurs 6, men Mattias berättar att det finns tankar på att även låta de äldre eleverna på skolan få ta del av projektet.

Under varje RUR-period, som varar under tre veckor, samlar eleverna poäng när de är ute och rör sig under lunchrasten på måndagar, onsdagar och fredagar. 10 minuter rörelse genererar 50 poäng och när eleverna har samlat ihop 400 poäng så kan dessa poäng bytas ut mot en lott. Vid RUR-periodens slut anordnas sedan ett lotteri där eleverna kan vinna biobiljetter eller entrébiljetter till Gustavsvik.

Både Anna och Mattias konstaterar att projektet redan har gett positiva resultat, trots att de hittills bara har kört två perioder. Fler elever är ute på rast och de gör saker tillsammans på ett annat sätt nu. En annan positiv konsenkvens är att det nu alltid finns en vuxen ute på skolgården, vilket inte är så vanligt på en högstadieskola. Mattias som är den i personalen som ansvarar för detta står i "boden" ute på skolgården och delar ut grejer till eleverna under RUR-passen. I utbyte mot elevernas loggbok kan de låna t.ex. basketbollar, pingisracket, hopprep eller cirkusgrejer.

När jag går runt och frågar eleverna som är ute på skolgården vad de tycker om RUR så är det idel positiva tongångar. "Nu finns det fler roliga saker att göra på skolgården" säger Emanuel och Tilde som försöker få snurr på varsin tallrik på en pinne. "Dessutom är alla ute!", tillägger de.

På skolan går det mellan 80-90 elever i årskurs 6 och även om det är ett bra drag ute på skolgården när jag är där, så inser jag att många elever fortfarande sitter inne. Jag vet dock inte om det beror på det lite kyliga och blåsiga vädret eller på något annat.

I det stora hela fick jag ändå en positiv upplevelse av kunskapsskolans RUR-projekt och kan varmt rekommendera andra skolor att låta sig inspireras.

När jag frågar Anna och Mattias om de har några tips att ge till skolor som skulle vilja prova på något liknande så är de överrens. 

Man behöver inte göra det så komplicerat! Det behöver inte planeras för en massa avancerade aktiviteter. Eleverna vet oftast själva vad de vill göra när de kommer ut.

/Stefan Karlsson, redaktionen Pedagog Örebro